Arbete och ekonomisk frihet

Kvinnokraft

Att kvinnor alltid har arbetat minst lika mycket som män är självklart. Skillnaden är att de kvinnliga uppgifterna genom historien har utförts utan betalning. Eftersom kvinnor inte har haft arbets- och arvsrätt eller kunnat bli myndiga har de heller inte kunnat driva näringsverksamhet. Därför har det varit svårt för kvinnor att bli ekonomiskt oberoende.

Det är schysst att vara föräldraledig! Reklam från Försäkringskassan, 1978, med Lennart ”Hoa Hoa” Dahlgren. Svenska filminstitutet.

Änkor har dock haft andra möjligheter. De har nämligen kunnat överta mästarverkstäder från sina avlidna makar vilket har gett dem rätt att äga och förvalta tillgångar.

Rollen förändrades på 1800-talet när synen på äktenskapet och samhällets organisering ändrades. Kvinnor fick lagstiftad arvsrätt, myndighet och näringsfrihet. Det gjorde det möjligt för kvinnor att skriva under juridiska kontrakt, ingå avtal och grunda fristående organisationer.

Industrialiseringen under 1800-talet innebar samtidigt att kvinnor för första gången fick tillgång till yrkesarbete. Många yrken var dock dåligt betalda. Ett fåtal fick tillgång till utbildning och därmed bättre arbeten med högre lön.

Kvinna i fabrik

Rekordårens bilder. Stockholms läns museum. Fotograf okänd.

En bit in på 1900-talet kunde kvinnor bli kontorister, telegrafister och affärsbiträden. Även staten började anställa kvinnor istället för män i syfte att spara skattepengar. Trots att kvinnor tjänade mindre än män ledde utvecklingen till ett stort kunskapslyft och ett stort steg ut på arbetsmarknaden för kvinnor.

Mycket har hänt sedan dess men fortfarande är lika lön för lika arbete inte en självklarhet.

Kvinnokraft
close-icon