Hussvamp

Hussvamp tillhör släktet av brunrötesvampar. Gemensamt för alla inom arten är att de genom en komplicerad biologisk process har förmågan att bryta ned virke. Den typ av röta som dessa svampar orsakar kallas också för krympningsröta, beroende på att virket krymper och så småningom blir så sprött att det smulas sönder. Vid krympningsröta förtärs cellulosan, vilket medför att hållfastheten påverkas starkt, och redan vid ett angrepp som för ögat förefaller obetydligt, kan hållfastheten vara halverad.  

Den absolut farligaste virkesförstöraren är den äkta hussvampen (SerpulaLacrymans). Den angriper enbart byggnader och förstör träets bärighet, och förmår under vissa betingelser att själv skapa förutsättningar för sin existens och utbredning. 

Äkta hussvamp växer till en början ytligt på virket med ett vitt flockigt mycel. Så småningom övergår mycelet i ett hinnliknande överdrag, som kan bli smutsigt gulgrått till färgen. I denna mycelhinna bildas strängar, vanligen 3–4 millimeter tjocka, med vars hjälp svampen sprider sig. I fuktig atmosfär avsöndrar svampens mycel klara droppar av rent vatten, vilket har gett svampen dess latinska artnamn Lacrymans - ”den gråtande.”

Hussvampen kan vid cirka 30 procents fuktkvot i virke och en temperatur på plus 20 grader växa 5–6 millimeter per dygn. Vid nedbrytningen av virket använder sig hussvampen av oxalsyra. För att överleva måste svampen neutralisera denna syra med hjälp av kalk, varför den allra oftast förekommer i anslutning till murverk.  

Om du misstänker hussvamp – grips inte av panik! 

Hussvampen kan i de flesta fall – tvärtemot vad som generellt påstås – framgångsrikt bekämpas med torka eller värme. 

Hur stoppas ett hussvampsangrepp? 

Fuktkontroll och fuktreducering är absolut grundläggande när det gäller sanering av hussvamp. Det är visserligen omtvistat hur länge den kan klara sig utan fukt, men det står samtidigt klart att den inte överlever en relativ fuktighet som varaktigt understiger 85 procent. Är det ett läckage i taket som är orsaken till fuktkällan, brukar det räcka med att laga taket för att stoppa angreppet. Mer komplicerat blir det när det rör sig om fukt i marken, vilket ofta är fallet – till exempel orsakad av ett långvarigt läckage som genomfuktat grundkonstruktionens mur och/eller bjälklag – eftersom läckan kan vara besvärlig både att lokalisera och åtgärda och dessutom kräver lång uttorkningstid.  

Om du misstänker att ditt hus är utsatt för ett hussvampsangrepp, skall du naturligtvis ta det på allvar, men vidta inga panikåtgärder! Fastställ först att det verkligen rör sig om hussvamp – det finns arter av brunrötesvamparna som har ungefär likartat utseende.  

Sanering av hussvampsangrepp bör göras med hjälp av en saneringsfirma eller konsult. Men var på din vakt! Många konsulter och entreprenörer är snara till drastiska metoder, som kanske inte alltid är nödvändiga.    

Detta strider kanske mot den vedertagna uppfattningen om hussvampens farlighet. Men här, liksom i andra liknande sammanhang, är det kunskapen om byggnadsfysiken och om den äldre byggnadstekniken som bör ligga till grund för rationell och varsam byggnadsvård. Saneringar eller andra ingrepp föreslagna av specialister bör därför granskas av en byggnadsantikvarie eller byggtekniker med denna kompetens. 

 

close-icon