Till innehållet

Traditionella hustyper och planlösningar

Villa i Hanviken, Tyresö, med en kvadratisk, korsfomad plan. Foto: Okänd, Stockholms läns museum

Parstugan har genom tiderna varit den vanligaste hustypen hos bönderna i länet, ända in på 1800-talet. Vid sidan om parstugan fanns dels en variant av denna, men med rikare indelning, dels olika former av enkelstugor. 

Enkelstugan 

Enkelstugan har en asymmetrisk tredelad plan med entrén placerad på ena långsidan. Planen består av vardagsstuga, ”stuga” med spis, förstuga och kammare. Spismuren är i den östsvenska traditionen placerad invid den bakre långväggen intill kammaren. Vardagsstugan användes förr både som kök, arbetsrum och sovrum.

Enkelstugan har som hustyp existerat åtminstone sedan medeltiden. Från mitten av 1700-talet blev den vanlig framför allt på de mindre bondgårdarna och torpen. Hustypen byggdes som envåningshus, ibland med inredd vindskammare. Från 1800-talet förekommer enkelstugan i två våningar ofta tillbyggd med en förstukvist eller veranda. 

Parstuga

Parstugan 

Parstugan var den vanligaste hustypen hos bönderna i länet till en bit in på 1800-talet. Det fanns också en variant av parstugan, med en något rikare indelning.

Parstugan har symmetrisk plan, med vardagsstuga och gäststuga placerade på ömse sidor om en förstuga med bakomliggande kammare. Parstugan är en traditionell svensk byggnadstyp som kan följas tillbaka till åtminstone senmedeltiden. Hustypen var vanlig som manbyggnad på bondgårdarna redan under 1600- och 1700-talen. Oftast byggdes den i en våning, för att så småningom ibland förses med en inredd vindsvåning. 

Parstuga

Parstuga vid Lundby, Salem. Byggnadsminnesförklarad 1993. Foto: Anna Ulfstrand

Sidokammarstugan 

Sidokammarstugan har asymmetrisk, tvådelad plan bestående av kök och sidokammare med ingång antingen direkt till köket, eller via en tillbyggd förstuga. Entréfasaden är ofta symmetriskt utformad. Denna hustyp var vanlig i Mälardalen och Stockholms skärgård, bland annat som bostadshus på soldattorp och båtsmansställen från 1800-talet, där de flesta är byggda i en våning. 

Parstuga

Hagbystugorna i Österåker. Två reveterade sidokammarstugor. Foto: Hedvig Bellberg

Sexdelad plan 

Den sexdelade planen har salen placerad i husets mitt och är försedd med två sidokamrar på vardera sidan samt två gavelkamrar i vindsvåningen. Huset får genom sina dubbla rumsrader en bred gavelfasad. Huvudfasaden är uppbyggd med sträng symmetri och ofta försedd med en så kallad fronton, som är ett triangelformat mittparti på långsidan, och en öppen eller inglasad veranda. Taket har ofta ett kraftigt taksprång och en lätt karaktär.

Salsbyggnaden, som hustypen även kallas, förekom tidigt som bostadshus på ståndsmässigt bebyggda gårdar och blev vanlig på herrgårdar, prästgårdar och som militära boställen redan under 1700-talet. Först under 1800-talet blir hustypen vanlig även på bondgårdar. 

Parstuga

Huvudbyggnaden på Lappdal i Vallentuna har sexdelad plan. Foto: Ingrid Dylen-Täckman

Korsplanen 

Korsplanen har förstuga, sal, kammare och kök samlade kring en centralt placerad murstock. Entrén är antingen placerad mitt på fasaden eller vid ena sidan och går ofta via en veranda. Byggnaden är vanligen uppförd i en våning med inredd vind. Korsplanen härrör ur 1700-talets tjänsteflyglar på herrgårdarna. Hustypen fick stor spridning under 1800-talet och förekommer långt in på 1900-talet, bland annat i villa- och egnahemsbebyggelsens arkitektur. 

Parstuga

Teckningar: Okänd, Stockholms läns museum

close-icon