Till innehållet

Träpanel 1850-1900-tal

En rik panelarkitektur

Under andra hälften av 1800-talet gavs det ut en mängd tidskrifter och planschverk där
inspiration och information kunde hämtas för uppförande av ny manbyggnad eller villa. Här presenterades hus i cottagestil, schwezerstil och fornnordisk stil. Den så kallade schweizeristilen karaktäriseras av kraftigt utskjutande tak med synliga taksparrar eller taktassar, lövsågerier, stora balkonger, och verandor med lövsågade räcken samt rikt dekorerade fönsterfoder. Efterhand blandades drag från de olika stilarna.

Träpanelen fick allt rikare utformning. Den kunde spikas liggande eller stående på olika byggnadsdelar. En stående panel på övervåningen kunde avslutas med dekorativa spetsar. Panelen på nedervåningen var ofta liggande. Ibland kunde den till och med spikas diagonalt inom en begränsad yta. Fältindelningar och listverk blev viktiga för uttrycket. Panelen var i de flesta fall hyvlad och målad med linoljefärg. Fasspontpanelen och pärlspontpanelen var mycket vanlig. Andra varianter var panel på förvandring och fjällpanel. Panel på förvandring var mycket vanligt i amerikanskt träbyggande och även på vissa håll i Norge. I Sverige förekom typen från slutet av 1800-talet.Där spikas panelen omlott.

Lövsågerier

Snickarglädje hör ihop med panelarkitekturen från 1800-talets andra hälft. Att smycka fasaden med sågade dekorationer eller ornamenter blev mycket populärt. Lövsågerierna återfanns på verandorna och under takfoten, Även fönster, dörromfattningar och avdelande lister fick en rikare utformning under perioden. Snickeridetaljerna fick ofta en färgsättning som kontrasterade mot fasaden i övrigt. 

Sommarvilla med Lövsågerier och panelen lagd på olika ledder.  Foto: Gabriele Prenzlau-Enander

1900-tal

Panelerna fick nu enklare profiler. Den stående panelen kom tillbaka. En enkel locklistpanel blev den dominerande från 1930-talet. Panelen gjordes medvetet enkel, som en slät yta och listerna gjordes så tunna som möjligt. Fodren kring fönstren blev mindre och mindre för att slutligen helt försvinna – åtminstone som ideal.

Den liggande stockpanelen, som gav associationer till ett timmerhus, blev vanlig på sportstugor från 1930-talet och framåt. 

Stockpanel på sportstuga i Järfälla. Foto: Johan Stigholt

Villa med gulmålad locklistpanel. Täby kyrkby. Foto: Albin Uller

close-icon