Till innehållet

Träpanel 1700-1850

Städer och herrgårdar

Att klä husen med träpanel blev vanligt i städerna och på herrgårdarna under 1700-talet. Förebilden fanns i stenarkitekturen. Husen fick pilastrar, profilerade lister och fönsterfoder utformade efter den lokala byggnadstraditionen.

1700-talets panel var stående. Den hade vanligen lock – i form av lockbrädor eller lister som spikades över skarvarna. Listerna var ofta profilerade. De underliggande brädorna hade samma form som stocken, det vill säga avsmalnande i ena änden. Man vände växelvis topp och rotända uppåt för att få en tät vägg. Panelbrädorna har ofta varierat i storlek, från mycket breda till smala. Resultatet blev en livfull väggyta.

Kring sekelskiftet 1800 började man använda helt släta spontade paneler i exklusivare miljöer, syftet var att imitera stenhusen. Ibland förekom horisontellt spikade paneler som skulle ge intryck av skiften i en stenfasad. 

Torp och gårdar

Många torp och gårdar, uppförda av liggande timmer, saknade fasadmaterial och var omålade. Men i början eller mitten av 1800-talet fick även de enklare husen panel. En viktig anledning var att skydda timmerstommen. Knutarna var de första som brädslogs. Knutskallarna är ju stockens ändträ som suger fukt och lätt kan skadas av röta. Senare täcktes även väggytorna av panel. Den enklaste varianten som användes på torp och uthus var lockpanel. Ibland användes okantade brädor, som hade samma ojämna form som stocken de sågats ur. Man kunde också använda de överblivna halvrunda ”bakarna” från stocken som lock i en lockpanel. 

Knutskallarna skyddas av panelbrädor, medan övrig timmerstomme är blottad. Foto: Elisabeth Boogh

Ett nytt timmerhus måste sätta sig innan panelen sattes på. Det kunde ta upp till fem år, och för att skydda huset under tiden kunde det rödfärgas. Vid grunden är panelen alltid extra utsatt. Om grunden skjuter ut något utanför panelen ansamlas vatten där, som kan sugas upp av panelens ändträ. Därför avlutades ofta panelen med en horisontell bräda, eller offerbräda, som var lätt att byta ut om den blev skadad. 

Knutlådor i form av pilastrar. Foto: Anna Ulfstrand

close-icon