Årspraktika - Byggnadsvårdarens årspraktika – februari 2022

Historiskt sett är denna vinter en av de varmaste som har uppmätts i Stockholms län. Men vi har också överraskats av några rejäla köldknäppar med minusgrader ner till -15°. Hur kan vi utnyttja vintern för att vårda våra hus och hur farlig är egentligen kylan för vår bostad? Under vinterårstiden är det särskilt viktigt med en god isolering och det finns all anledning att inte elda för kråkorna. Tjockleken på tröjan avslöjar om huset är välisolerat eller inte, men för att vara på den säkra sidan och för att kunna identifiera vart värmen tar vägen, behövs en mer exakt metod.

Vintervårda ditt hus

Vinterkyla och snö kan användas till fler saker än till skidåkning och snöbollskastning. Vintermörkret ger i lampans sken en fingervisning om var framtida insatser behöver göras. Bland annat kan du med termografering undersöka husets isoleringsförmåga och kartlägga ett eventuellt energiläckage.

För att identifiera var de verkliga värmeläckagen sker, kan du med enkla medel termografera eller värmefotografera ditt hus. Om skillnaden mellan inomhus- och utomhustemperaturen är stor, det bör vara minst 10°, syns både kalla ytor och värmeläckage tydligt i kameran. Värmekameran kan registrera temperaturen i olika byggnadsdelar, lokaliserar köldbryggor och luftläckage, samt upptäcka bristande isolering. Isolermaterial som under årens lopp har packats ihop, lämnar hålrum i regelstommar. Gamla fönster har sämre isolerförmåga än nya, och tätningen mellan stomme och dörr- och fönsterkarm kan vara bristfällig.

Byggnader blir snabbt utkylda om värmesystemet slås ut. Är isoleringen för dålig kan det ske väldigt snabbt. Energimyndigheten har gjort beräkningar på hur fort det går för olika hustyper. Timmerhuset ligger högst upp på listan, den har sämst isolerförmåga, givet att det saknas annan isolering. Men de enda som egentligen lider är vi som bor i huset. Vid en temperatur på +5° blir det svårt att vistas inomhus, det hjälper inte att du sätter på dig ytterkläderna. När det gäller huset så påverkas det inte av kylan, under förutsättning att klimatet är torrt.

Precis som idag ville man förr i tiden under den kalla årstiden spara energi och värme. Därför byggde man förstukvistar som hade en lägre temperatur än boningsrummen. En annan lösning var att sätta in ett extra dörrblad innanför ytterdörren, det minskade också värmeförlusten. Samma sak gällde om man endast värmde ett eller ett fåtal rum, eller tog på sig en extratröja. Samtliga metoder fungerar än idag.

Istappar hänger ned från ett tak.
Istappar på ett hus på friluftsmuseet Torekällberget i Södertälje. Fotograf: Åsa Johansson, 2015 CC by nc.

Tänk på att

  • Istappar längs takfoten indikerar att taket läcker värme.
  • Snö isolerar och kan skottas mot husgrunder för att isolera krypgrunden mot drag. Kom bara ihåg att skotta bort snön innan tövädret kommer så att inte vatten sipprar in i konstruktionen.
  • Skotta bort snö från utsatta tak. Flacka eller platta tak på utbyggnader, altaner och garage är inte alltid dimensionerade för stora snölaster, det kan finns risk att de kan gå sönder under tyngden. Glöm inte fallskyddssele så du inte halkar ner!

Läs mer

Termografering av byggnader (ri.se)