Återskapade kvinnoplagg från 1808

Namn: Magdalena Fick, museiassistent på Skansen   Tidsepok: 1808   Social status på dina kläder: Soldathustru Vad har du på dig?   Underst har jag en särk i vitt linne, den är handsydd med lintråd, tyget är från ett gammalt linnelakan. Jag handsyr alla mina kläder till denna tidsepok eftersom symaskinen inte är uppfunnen 1808. Särken består av...

Läs mer

Återskapade kvinnoplagg från 1890-talet

Namn: Karin Wennerberg, förpackningsdesigner Tidsepok:  1895-1900 Social status på dina kläder:  Övre medelklass. Vad har du på dig?  Jag startar med skorna, det är nämligen enklare att ta på snörkängor innan man han tagit på korsetten, för då den är på blir det lite svårare att böja sig ner. Skorna, som var helt nya då...

Läs mer

Återskapade kvinnoplagg från 1680-talet

Namn: Magdalena Fick, museiassistent på Skansens Klädkammare Tidsepok: 1682 (hösten)    Social status på dina kläder: Överklass  Vad har du på dig? Underst är det är en linnesärk. Särken jag har idag har jag lånat, eftersom den särk som hör till den här klänningen ligger på det där ”bra stället” där saker man inte hittar ligger.  Men...

Läs mer

Återskapade kvinnoplagg från sent 1300-tal

Namn: Amica Sundström, 1:e antikvarie, textil, Statens historiska museers samlingsavdelning Tidsepok: 1380-1400 Vad har du på dig? Jag en särk sydd av linnetyg. Den är gjord av raka stycken med kilar. Den är sydd för hand och alla sömmar är fällda med dubbelt invikt för att tyget inte skall repa upp sig. Jag har sytt...

Läs mer

Återskapade kvinnoplagg från Vikingatiden

Namn: Linnea Vennström, arbetsinstruktör Socialpsykiatrin Tidsepok: Vikingatid, för att vara mer exakt så skulle jag säga 850-950-tal Social status på dina kläder: Högre stånd, rikare vikingatida kvinna Vad har du på dig? Underst har jag en särk som är handsydd i blekt linnetyg. Den är sydd med knyppeltråd. Alla sömmar är sydda med efterstygn och...

Läs mer

Tidsresenärerna

Inom slöjden har det alltid varit en självklarhet att själv skapa de föremål man har haft behov av. Tidigt i mänsklighetens historia så började människor att specialisera sig på olika hantverk och man började att sälja det man var bra på att producera, för att sedan köpa det man själv inte kunde framställa. Idag så...

Läs mer

Lagning för hela slanten

Trenden att laga sina kläder är här för att stanna. Den senaste tiden har ett flertal böcker skrivits på temat. Lagningsproffs har också synts i TV-rutan där vi fått lära oss hur man hanterar nål och tråd. Det är inte skämmigt och pinsamt att ha lagade kläder längre. Det är tvärt om en symbol för...

Läs mer

Utan nytta om kunskapen inte sprids

Slöjd är ett eget kulturområde. Hos oss på Slöjd Stockholm är kursverksamhet en viktig del i vår verksamhet. Men varför håller vi kurser? Det finns flera anledningar såklart och det är nästintill omöjligt att specificera alla, men vi berättar gärna om några av dom. Till att börja med anlitar vi skickliga slöjdhandledare. Att som slöjdare...

Läs mer

När saker får nytt liv

Slöjdare är ibland ”hoarders”* av rang – jag har inte bara en utan fem täljknivar. En har jag köpt när jag var nyfrälst täljare (favoriten), en är farmors gamla (artefakt snarare än ett verktyg), en köpte jag på en marknad (för långt blad för mig), en köpte jag då jag glömde att jag skulle ta...

Läs mer

Lagningens lov 

Förr i tiden var det helt naturligt att laga det som gick sönder. Det var också en av anledningarna till att slöjd blev ett skolämne en gång. Att kunna hushålla med resurserna och att underhålla sina ägodelar så att de höll längre var en ekonomisk fråga, men det sågs också som en dygd. Inget fick...

Läs mer
close-icon