Återskapade kvinnoplagg från 1680-talet

Namn Magdalena Fick, museiassistent på Skansens Klädkammare Tidsepok: 1682 (hösten)    Social status på dina kläder: Överklass  Vad har du på dig? Underst är det är en linnesärk. Särken jag har idag har jag lånat, eftersom den särk som hör till den här klänningen ligger på det där ”bra stället” där saker man inte hittar ligger.  Men...

Läs mer

Återskapade kvinnoplagg från sent 1300-tal

Namn: Amica Sundström, 1:e antikvarie, textil, Statens historiska museers samlingsavdelning Tidsepok: 1380-1400 Vad har du på dig? Jag en särk sydd av linnetyg. Den är gjord av raka stycken med kilar. Den är sydd för hand och alla sömmar är fällda med dubbelt invikt för att tyget inte skall repa upp sig. Jag har sytt...

Läs mer

Återskapade kvinnoplagg från Vikingatiden

Namn: Linnea Vennström, arbetsinstruktör Socialpsykiatrin Tidsepok: Vikingatid, för att vara mer exakt så skulle jag säga 850-950-tal Social status på dina kläder: Högre stånd, rikare vikingatida kvinna Vad har du på dig? Underst har jag en särk som är handsydd i blekt linnetyg. Den är sydd med knyppeltråd. Alla sömmar är sydda med efterstygn och...

Läs mer

Tidsresenärerna

Inom slöjden har det alltid varit en självklarhet att själv skapa de föremål man har haft behov av. Tidigt i mänsklighetens historia så började människor att specialisera sig på olika hantverk och man började att sälja det man var bra på att producera, för att sedan köpa det man själv inte kunde framställa. Idag så...

Läs mer

Den 28 mars 2019 höll Stockholms läns museum och Stockholms Kvinnohistoria ett gemensamt programpunkt som handlade om kvinnliga landskapsarkitekter. Hur såg kvinnliga landskapsarkitekters möjligheter att etablera sig ut under början av 1900-talet? Medverkande: Catharina Nolin, professor i konstvetenskap på Stockholms universitet, har under decennier fokuserat och forskat på trädgårdshistoria och landskapsarkitektur. Hon har bland annat...

Titta här

Lagning för hela slanten

Trenden att laga sina kläder är här för att stanna. Den senaste tiden har ett flertal böcker skrivits på temat. Lagningsproffs har också synts i TV-rutan där vi fått lära oss hur man hanterar nål och tråd. Det är inte skämmigt och pinsamt att ha lagade kläder längre. Det är tvärt om en symbol för...

Läs mer

Jättar, skeppssättningar och arkeologihistoria

För nästan 20 år sedan började jag jobba på en avhandling om bronsåldern och specifikt om en fornlämningstyp som kallas för skeppssättningar, det vill säga en långsmal spetsig anläggning som kan vara fylld med sten eller med jord och ibland ha resta stenar i sidorna som gör formen tydligare. Tanken var att inventera, det vill...

Läs mer

Utan nytta om kunskapen inte sprids

Slöjd är ett eget kulturområde. Hos oss på Slöjd Stockholm är kursverksamhet en viktig del i vår verksamhet. Men varför håller vi kurser? Det finns flera anledningar såklart och det är nästintill omöjligt att specificera alla, men vi berättar gärna om några av dom. Till att börja med anlitar vi skickliga slöjdhandledare. Att som slöjdare...

Läs mer

De första svenskarna och arkeologisk forskning

Jonathan Lindströms två filmer, ”De första svenskarna”, som sändes på SVT i mitten av februari och som nu finns på SVT-play, är en spektakulär resa genom Sveriges tidigaste historia – från ca 11 000 till ca 500 före Kristus. De två programmen berättar om hur samhället och människorna som bor i dagens Sverige har förändrats...

Läs mer

Vad gör en arkeolog som inte gräver?

De flesta som säger att de jobbar som arkeolog har med säkerhet fått frågor i stil med hur djupt måste man gräva egentligen? Vad är det häftigaste du har hittat? Är det inte väldig jobbigt och pilligt att vara så noggrann? Det är inga konstiga frågor med tanke på att bilden av en arkeolog ofta...

Läs mer
close-icon