Bokhyllan – byggnadsvårdarens bästa vän!

När temperaturen sjunker i takt med mängden dagsljus är det dags att lägga ifrån sig penseln och göra annat, mer årstidsanpassat. Och eftersom det inte är läge att umgås med andra än den närmaste familjen så återstår att göra bekantskap med sin bokhylla eller närmaste öppna bibliotek. Min bokhylla är min bästa vän just nu. Det Cicero lär ha sagt att man inte saknar något om man har en trädgård och ett bibliotek, stämmer ganska bra.

Min bokhylla är tämligen omfattande, så skrymmande faktiskt att delar av den numera ligger nedpackade i kartonger i väntan på en större bostad. Men till hands har jag fortfarande en ansenlig mängd referensböcker och speciallitteratur. I brist på bättre idéer till månadens blogg följer här därför några årstidsanpassade boktips om värme, ur byggnadsvårdarens bokhylla.

En grundläggande bok om hur värme fungerar är Carl-Eric Hagentofts bok Vandrande fukt. Strålande värme från 2002. Som titeln anger så handlar den också om fukt, en kritisk faktor i alla byggsammanhang. Förutom att fukt kan bidra till mögel och emissioner så försämrar fukt ett materials isoleringsförmåga genom att den ökar materialets värmeledningsförmåga. Boken är rikt och pedagogiskt illustrerad och innehåller flera informativa texter om byggnadsfysik i vardagen, som hur en bastu fungerar, hur tvätt torkar och hur hus och byggnadsmaterial ”andas”.

Nästa bok i hyllan är Varmt och vädrat. VVS-teknik i äldre byggnader av Göran Stålbom från 2010. För den teknikintresserade. Det är en mycket innehållsrik bok om värme, hygien och boendekomfort. Här behandlas olika värmesystem, allt från direktvärme genom kakelugnar och kaminer till hur centralvärme introduceras, först i olika institutionsbyggnader från 1860-talet och sen i flerbostadshusen från 1920-talet, men även hur man tänkte sig att ren luft och hygien hängde ihop och hur dålig, skämd luft kunde sprida sjukdomar. Boken beskriver olika typer av centralvärmesystem och innehåller flera illustrationer och principskisser över komponenter och system. Den tar också upp den med värmesystemens förbundna fråga om ventilation. Särskilt intressant är bokens perspektiv på VVS-teknik som kulturhistoriskt värdefull och avslutningsvis diskuteras också vad som kan vara bevarandevärt av äldre tiders värme- och ventilationssystem.

En bok med en tydlig förankring i byggnadsvården är Göran Gudmunssons bok Värmen i gamla hus som kom ut första gången 2001 och getts ut i flera omgångar därefter. Det är en praktiskt orienterad bok. Förutom att den tar upp hur traditionella värmekällor som kakelugnar, rörspisar och kaminer är konstruerade och med vilka material, innehåller den också råd om hur du tar hand om dem. Boken är lättillgänglig språkligt och fint illustrerad med teckningar och vackra fotografier, vilket leder in mig på en riktig favorit – Den verkliga kakelugen. Fabrikstillverkade ugnar i Stockholm 1846-1926 som är Birgitta Cramérs avhandling från 1991. Detta är en riktigt tungviktare i kölvattnet av 1960- och 70-talens rivningsvåg då hundratals kakelugnar monterades ned eller helt enkelt revs. I avhandlingen dokumenteras kakelugnens historia och formutveckling. Boken innehåller en stor mängd färgplanscher och äldre fotografier över olika kakelugnsmodeller som verkligen visar den otroliga formvariation som kännetecknar 1800-talets sista hälft. Ett måste för den byggnadsvårdsintresserade.

Ralph Erskines första egna projekt ”Lådan” är ett tidigt exempel på compact living. Sängen kan hissas upp i taket på dagen och en arbetsplats har skapats genom nedfällbara skivor. Bokhyllor och skåp är dolda bakom dragluckor i väggen. Husets enda värmekälla är en öppen murad spis med eldstad både ute och inne. Foto: Elisabeth Boogh

I samma andetag måste nämnas Svenska Byggnadsvårdsföreningens bok Energiboken. Energieffektivisering för småhusägare (2011). Boken tar ett helhetsgrepp på energifrågan med utgångspunkt i resurshushållning, hållbarhet, uppvärmning, isolering och byggnadsvård. Ett antal mycket kvalificerade personer bidrar med artiklar som både bidrar med förståelse för ett sätt att tänka ifråga om komfort i äldre hus och handfasta råd kring hur man kan minska sin energiförbrukning utan att varken göra våld på huset eller sina egna behov av värme.

En annan bok i hyllan, loppisfyndad dessutom, på samma tema är Kakelugnar, spisar och kaminer av Britt och Ingemar Tunander från 1982. Boken är även den fint illustrerad och har en historisk genomgång över kakelugnens utveckling. Den beskriver också hur en kakelugn sätts upp… och tas ned, det är inte ovanligt att kakelugnar både muras om och flyttas. Den innehåller också regler rörande installation av eldstäder och här måste man se upp och hålla sig uppdaterad med vad som gäller idag. Börja med att gå in på Boverkets sida för krav för kaminer och pannor och läs på innan du installerar såväl en gammal som nytillverkad kakelugn eller annan eldstad.

Ytterligare ett loppisfynd är boken Öppna spisar utgiven av Hem i Sverige 1958. Här kan man närstudera konstruktionen och designen på flera öppna spisar från 1900-talets mitt, alltså de öppna spisar som sprider värme, ljus och sannolikt även glädje i lägenheter och villor från 1940- och 1950-talen, bland andra Gunnar Asplunds nästan legendariska öppna spis i sitt sommarhus på Stennäs. Boken är ett riktigt tidsdokument över 1950-talet med sina svartvita fotografier, sin layout och nyktra språk. Har man tur så luktar boken också pappersdamm. En resa i tiden.

Det här är blott ett axplock ur bokhyllan hemma och ur den flora litteratur över värmekällor och värmesystem samt relaterade energifrågor som finns och som kan ägnas tid i höst- och det kommande vintermörkret, gärna i strålningsvärmen från en kakelugn eller öppen spis. I brist på eldstad kan en katt i knät duga.

Om skribenten

Stina Hagelqvist

Arbetar som bebyggelseantikvarie på Stockholms läns museum.

Skriv en kommentar

E-posten publiceras inte, obligatoriska fält är markerade med *

close-icon