Sommartapeten med stort T

Inför stundande ledighet kanske du har tänkt på att renovera sommarstugan och äntligen tapetsera vardagsrummet, köket eller barnrummet. Du har besökt bygghandeln, byggnadsvårdsbutiken och måleributiken i jakt på rätt beslag, foder och färg. Du har inventerat utbudet av tapeter både IRL och digitalt samt läst alla inredningstidningar med temat ”tidstypiska tapeter”, ”tapeter för sommarstugan”, ”sommarens finaste tapeter”, ”fina sommartapeter” eller ”somriga fina tapeter”, samtliga med någon form av blommönster i ljusa kulörer med en släng av romantik och rokoko och som andas sommar, sol, bad, landet och torp.

Men ännu har du inte hittat rätt tapet. Den där som bara är du och just din stuga. Den ena för gräll, den andra för blek, den tredje för stormönstrad, småmönstrad, modern, retro, gammalmodig och så vidare. Den rätta, optimala tapeten för just dig och din stuga finns inte att uppbringa på denna jord. Jag har i alla fall inte funnit min drömtapet än. Vad är problemet? Det finns ju en myriad av tapeter att välja mellan. Valfriheten är enorm.

Och det är ju precis det här som är problemet. Det finns för många tapeter att välja mellan och för många idéer om vad som är en passande tapet för sommarstugan. Här följer därför några enkla råd för den rådvilla, på vägen mot den optimala sommartapeten, eller den optimala tapeten, helt enkelt.

 

1. Behåll den du har!

Kanske kan den befintliga tapeten duga? Den utgör, oavsett ålder och utseende en årsring som bidrar till byggnadens berättelse om sig själv. Titta in på vår hemsida för hur du kan ta hand om din äldre tapet. På Byggwebben kan du läsa om hur du tar hand om dina riktigt gamla tapeter om du är lycklig innehavare av ett hus med intressanta och vackra tapeter.

Tapet i kammaren i Hammarbystugan, Erikskulle. Foto: Stockholms läns museum

2. Läs på!

Det finns litteratur som både är matnyttig och kittlar sinnet lika mycket som de inredningsmagasin som i alla fall jag, förläser mig på. Låna på närmaste bibliotek, ta med till hängmattan eller åtminstone kaffebordet i syrenbersån (de är ganska tjocka och tunga). Jag rekommenderar varmt standardverket Tapetboken. Papperstapeten i Sverige av Ingela Broström och Elisabet Stavenow-Hidemark från 2004. Passa på att låna en utgåva av klassikern Så renoveras torp och gårdar av Ove Hidemark med flera. Boken gavs ut första gången 1973 och tillhör idag ett måste för stugägaren. Gå med i Svenska Byggnadsvårdsföreningen och få den utmärkta tidskriften Byggnadskultur hem i brevlådan några gånger om året och få tillgång till det eminenta artikelarkivet som behandlar allt du behöver veta för att ta hand om ditt hus, högt och lågt inom byggnadsvården.

Harry Runqvist säkrar tapetprover i Kalvsviks parstuga, Österhaninge. Foto: Arne Collmo, 1977. Haninge Hembygdsgille.

3. Gräv där du står!

Eller mer korrekt, undersök ditt hus och lek husdetektiv. Vad finns bakom den tapet som just nu pryder väggen? Bakom gipsskivan eller den så vanliga tretexskivan. Vilka tapeter har funnits tidigare i rummet? Hur många tapetlager går det att hitta? Hur såg väggarna ut från början? Fanns det tapeter i den mening vi uppfattar överhuvudtaget eller hittar du andra spännande underlag? Lerklining? Lumppapp? Det kan finnas anledning att fundera över vad det är för typ av hus du bor i? Är det ett torp? Eller är det en mangårdsbyggnad, egnahem, villa? Hur gammalt är huset? Hur är det byggt från början?  Och, inte minst, vad har hänt med huset sedan det byggdes?

 

Foto: Alf Nordström

För att ta fram de olika tapetskikt som funnits tidigare kan du på lämpligt ställe (kanske inte mitt på väggen utan någonstans mer dolt) lossa en lagom stor bit med flera tapetlager. Tänk på att de olika tapeterna kan ha olika stora mönster så biten får inte vara för liten. Fukta denna med vanligt vatten och låta den ligga mellan tidningspapper, i en plastpåse, över natten så tapetlimmet löses upp. Lossa försiktigt lagren från varandra medan de är lite fuktiga, pressa tapetproverna under tryck så de blir släta, och viktigast av allt: håll koll på ordningsföljden. Om inte tidigare, så har du nu nytta av Tapetboken eller återigen, Byggwebben för att datera de olika lagren. Har du tur hittar du tidningspapper mellan skikten och kan datera lagren ned på året. Kanske finns det någon tapet som faller dig extra i smaken som kan tjäna som utgångspunkt i ditt val av ny tapet? Kom ihåg att spara dina tapetprov. Dessa är en fin dokumentation över husets historia, särskilt om de går att relatera till andra händelser som nya ägare, bröllop och andra ombyggnader.

Foto: Stina Hagelqvist.

4. Som sista råd – strunta i allt vad tidstypiskt, somrigt, romantiskt heter!

Det som anses vara karaktäristiskt för en tid, plats, årstid och så vidare, stämmer inte alltid överens med hur husen faktiskt såg ut en gång i tiden och hur de i praktiken inreddes. Själv har jag varit lycklig innehavare av ett fantastiskt radhus från 1956, så kallat arkitektritat med välbevarade detaljer med undantag för just ytskikt. Sagt och gjort, detektivarbete medelst skrapa i jakt på originaltapeten och i hopp om en ”tidstypisk” 1950-tals tapet. Vad hittar jag?

Under tre lager spackel och vävtapet – den mest bedårande romantiska blommönstrade tapeten. Tidstypiskt? Absolut! Den kanske inte var anno 1956 och den levde definitivt inte upp till de gängse föreställningarna om tidstypiskt för 1900-talets andra hälft. Men tidstypiskt, självklart. Den hade ju satts upp en gång i tiden av någon som gjort ett åtminstone någorlunda aktivt val i utbudet av tapeter tillgängliga på marknaden.

Vad kan man dra för slutsatser av det här? Det är lätt att gå vilse bland råden och valmöjligheterna och du kan bli överraskad i din jakt på originaltapet. Ta hand om ditt hus, oavsett ålder så finns det egenskaper och kvaliteter i det befintliga som är värda att bevara och använda som källa till inspiration. Välj något du tycker om och strunta i de föreställningar, normer och ideal som just nu saluförs i media. Ditt val kommer bidra till en ny årsring som boende efter dig kan få fundera över. Själv hoppar jag över tapetseringen i år, det är enklast så.

Om skribenten

Stina Hagelqvist

Stina Hagelqvist arbetar som bebyggelseantikvarie på Stockholms läns museum.

Skriv en kommentar

E-posten publiceras inte, obligatoriska fält är markerade med *

close-icon