Gå inte på lögnen  

Såg du satirprogrammet Svenska nyheter på SVT den 24 januari? Det gjorde inte jag, men en kollega tipsade mig och tyckte jag skulle kolla på det. Sagt och gjort, in på SVT Play och kolla. Programmet berörde svenska elevers allt sämre resultat i läsförståelse, och sen följde ett inslag som handlade om att skolslöjden borde läggas ner till förmån för undervisning i svenska. Visst är det svårt att inte dras med och ta till sig den bild som programmet målar upp, för det är klart att man vill knyta näven och skaka den i obestämd riktning när man får höra att 18% av svenska niondeklassare inte kan läsa ordentligt. Inget snack om den saken. Det gör nog de flesta en smula beklämda. Men att bristen på läsförståelse skulle vara orsaken av att ungarna har för mycket slöjd? Tillåt mig tvivla.

Jag har ingen aning om hur mycket slöjd jag och mina jämnåriga hade på schemat när jag gick i plugget, men gissningsvis betydligt mer än barnen idag. Jag är förvisso en vit, medelålders och därmed privilegierad man, men på den tiden jag hade slöjd i skolan var jag en högst medelmåttig elev, som avskydde matte och hade svårt för att lära mig det mesta. Trots det lärde jag mig läsa, och det gjorde mina jämnåriga också. Vem vet, kanske lärde jag mig läsa på grund av att jag också hade lektioner i bild?

Standardmall eller variation?

Slöjden är ett viktigt ämne i skolan, helt av egen kraft och ska inte behöva användas som ett redskap att nå mål eller resultat inom andra ”viktigare” områden för det ska ha sitt berättigande. Men om det enda skälet till att någon elev överhuvudtaget överlevde svensklektionerna är att de fick ett litet andningshål i form av en stunds täljande, lite sång eller tecknande – så har slöjden och de andra praktiska/estetiska ämnena redan där sitt berättigande. Eftersom människor är olika och därmed har olika förutsättningar och olika behov, så är färre ämnen i skolan ingen lösning på någonting. Istället borde skolan bidra med så många alternativa lösningar som det bara är möjligt, därför att en standardmall egentligen inte passar någon alls. Det finns inga vattentäta skott mellan olika företeelser i samhället. Vi kombinerar kunskaper vi tillägnat oss för att nå dit vi vill, så varför ska vi då inte erbjuda våra skolbarn alla till buds stående medel så att de kan bli bra människor?

Skolslöjden har idag en mycket utförlig och genomtänkt läroplan som i mycket liten utsträckning handlar om att ungarna ska lära sig tälja eller sticka. Det finns de som påstår att skolslöjden har blivit för teoretisk och att dessa inslag förstör det som är roligt i ämnet, men jag hoppas verkligen att så inte är fallet. Jag tror att det är bra med variation, att plocka in aspekter i undervisningen som gör slöjden begriplig och relevant för eleverna och som skolämne. En skicklig pedagog kan göra det, utan att det varken blir lekstuga eller tar kål på glädjen. Men ta inte mig på orden, läs läroplanen och bedöm själv.

Länk till skolläroplanen:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRSLJ01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

De som påstår att skolslöjden bedrivs på bekostnad av läsförståelse gissar bara. Skulle det vara så skulle många fler protestera. Och var finns den fakta som stöder det påståendet? Snarare finns det fog att påstå det motsatta; att använda fler sinnen, att skapa och att ägna sig åt kulturella aktiviteter är en hjälp vid inlärning. Jag ska inte fördjupa mig i det, det är ett ämne som kräver ett eget blogginlägg. Men apropå läroplanen för slöjd står det i inledningen att läsa: ”Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet, och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens utveckling.” Redan här hoppas jag att folk hajar till och kanske funderar över nyttan med skolslöjden ett varv till. Det känns i alla fall ganska genomtänkt om du frågar mig.

Livsviktigt

Vi lever inte längre i ett självhushållande samhälle som kräver att vi alla besitter livsavgörande hantverkskunskap, men slöjd har liksom all kultur sin plats i våra liv, även i skolan. Vi värderar inte praktisk kunskap så som vi gjorde för bara några generationer sedan, men slöjd, musik, bild och andra kulturyttringar måste få existera i skolan och i samhället för sin egen skull, och för de människor som älskar att skapa eller uttrycka sig som de vill – genom de verktyg de själva väljer. Svårare än så är det inte.

Vi är människor, inte maskiner eller prestationsinriktade produktionsenheter. Att läsa, skriva och räkna är inte allt här i livet. Viktigt javisst, men absolut inte det enda som är viktigt, kanske inte ens det viktigaste för de som kämpar med att begripa alla siffror och hieroglyfer. Gå inte på den uråldriga lögnen om att teori är viktigare än praktik, eller att akademiker skulle vara mer värda än hantverkare. Utan människor som gör saker med händerna, så funnes det inga maskintillverkade plastsmörknivar att köpa för opraktiska människor som behöver smör på sitt bröd.  

Vad tycker du? Vad har du för upplevelser av din tid i skolslöjden? Vad har du för åsikt om slöjd som skolämne i dagens skola?

Länk till SVT Play och inslaget i Svenska nyheter:
https://www.svtplay.se/video/25075034/svenska-nyheter/svenska-nyheter-sasong-5-avsnitt-1?info=visa

 

Om skribenten

Mattias Broström

Mattias är länshemslöjdskonsulent för hård slöjd på Stockholms läns museum.

6 Kommentarer

  • Lisbeth Reinered

    12 februari, 2020

    12:25

    Hej!
    Jag jobbar på en waldorfskola och i waldorspedagogiken är handarbete, hantverk, bild, musik, eurytmi de bärande ämnena i skolan. Varför då? Därför att dessa ämnen är utvecklande för hjärnan (och hela kroppen). Det finns aldrig någon som tar upp waldorfpedagogiken när det diskuteras slöjd i skolan. Visserligen är waldorfskolorna i minoritet, men de finns och kanske man kunde snegla lite åt det hållet ibland.
    Vänlgen Lisbeth Reinered

    Svara
  • Anna Stenberg

    12 februari, 2020

    12:18

    Skolslöjden ska absolut inte läggas ned och inga andra praktiska ämnen heller! De behövs för att balansera alla teoretiska kurser. För elever som har svårt med dessa kan de praktiska ämnena innebära andningshål och där de kanske också kan få känna sig duktiga (fast dessvärre finns det elever som inte lyckas bra i vare sig teoretiska eller praktiska ämnen) och alla elever mår bra av en blandning av teori och praktik! Att läsförmågan är dålig hos många elever har absolut inte med slöjdtimmarna att göra! När jag gick i skolan hade vi slöjd, bild och musik t o m första klass i realskolan (motsvarande åk 8) och vi kunde läsa vilket också gäller de allra flesta av de elever som blev kvar i folkskolan. Skälen till försämrad läsförmåga är helt andra. För egen del tyckte jag slöjden i skolan var urtrist! Vi tjejer fick bara ha syslöjd (åh så gärna jag hade velat ha träslöjd i stället!) medan killarna var tvungna att ha såväl trä- som syslöjd. Att jag tyckte slöjden var tråkig, beror nog mest på att den var så inrutad - varje termin skulle alla elever sy eller sticka samma sak och det fanns inget utrymme för egna önskningar eller behov. Kan inte tänka mig att det är så idag.

    Svara
  • Magnus Lundgren

    11 februari, 2020

    16:20

    Vi har alldeles för lite praktiska ämnen i skolan. Jag gick ut min skolgång utan att öva på att skriva ett CV. En färdighet som alla förväntas ha, det var väl inte tillräckligt viktigt för samhällskunskapen. Givetvis kan man diskutera vilken typ av slöjd som är relevant när tiderna ändras, men att man vi i Sverige inte skulle behöva laga våra egna hus, det verkar långsökt. Personligen så gynnades jag av den teoretiska slagsidan, önskar nu att det varit annorlunda.

    Svara
    • Mattias Broström

      12 februari, 2020

      14:48

      Hej och tack för din kommentar.
      Det finns många saker att tycka och säga i ämnet, men en av de viktigaste för mig är att det krävs just variation, precis som du är inne på. Slöjd (och andra praktiska eller estetiska ämnen) är inte ett lika självklart inslag i dagens skola så som det var på den tiden då det skulle fostras dugliga arbetare, och jag kan förstå att det ifrågasätts. Vilket inte behöver vara fel, det mår slöjdundervisningen förmodligen bara bra av. Du är ju inne på det och jag håller med dig, man måste kunna diskutera alla inslag i undervisningen och anpassa den efter det samhälle vi lever i. Jag har inte absolut kunskap eller insyn i slöjdundervisningen och är inte expert på det, men även som lekman tycker jag mig kunna bedöma läroplanen och jag tycker nog att den är ganska ok, den har i alla fall stor potential, men mycket beror förstås på enskilda pedagoger och deras förmåga att sätta den i verket. Jag vet att många tycker att slöjden blivit sämre på grund av att den blivit för teoretisk, men jag tror att det går att balansera och jag tror att det i denna tid krävs en teoretisering av det praktiska, eftersom det hjälper till att göra slöjden relevant som skolämne. Det här blogginlägget har fått lite spridning på Facebook och i några grupper där, bland annat Nationellt centrum för slöjdutbildning, där kan man läsa intressanta synpunkter om just detta.

  • Lena Blomberg

    5 februari, 2020

    16:47

    Jag håller helt med, slöjd och andra praktiskt-estetiska ämnen är väldigt viktiga, och ska inte stå i motsättning till läsinlärning. Tvärtom kan t ex instruktioner, mätningar och uträkningar i de praktiska ämnena motivera elever till både matte och svenskastudier. Dessutom blir det säkert viktigt igen att kunna laga och fixa, i en värld där vi inte längre kan konsumera nytt hela tiden. Vem ska lära framtidens unga det, när deras föräldrar inte kan?

    Och frågan är om dagens elever läser sämre än tidigare generationer. Det finns många vuxna som i hela sitt liv undvikit allt som har med text att göra, och lyckats ganska bra ändå i livet. Men det går inte lika lätt i moderna yrken, så självklart behövs bra läsundervisning.

    Svara
    • Mattias Broström

      6 februari, 2020

      13:29

      Hej och tack för dina synpunkter.
      Du är inne på andra viktiga aspekter och det är ändå bara en bråkdel av allt som gör slöjden både relevant och viktig. Av utrymmesskäl tog jag inte upp så många av dessa exempel i mitt inlägg, men alla tillför de legitimitet till skolslöjden, hållbarhet är kanske det mest självklara perspektivet.
      Och du har helt rätt, det ena ska inte behöva utesluta det andra, men i debatter av alla slag målas bilden oftast upp i svart och vitt. Jag är inte omöjlig, skulle någon lyckas skaka fram övertygande bevis på att läsningen tar stryk på grund av slöjdlektionerna, så skulle även jag vara böjd att ifrågasätta fördelningen. Tills dess står jag fast; slöjd, bild, musik och allt annat som balanserar mot det teoretiskt tunga är lika viktiga skolämnen som till exempel svenska och matematik.

Skriv en kommentar

E-posten publiceras inte, obligatoriska fält är markerade med *

Relaterat

Återskapade kvinnoplagg från 1470-talet

Namn: Amica Sundström, 1:e antikvarie, textil, Statens historiska museers samlingsavdelning Tidsepok: 1470-tal Social status på dina kläder: Borgarklass Vad har du på...

  • Slöjd
  • Textil
close-icon