Återskapade kvinnoplagg från 1890-talet

Namn: Karin Wennerberg, förpackningsdesigner

Tidsepok
1895-1900

Social status på dina kläder: 
Övre medelklass.

Vad har du på dig? 
Jag startar med skorna, det är nämligen enklare att ta på snörkängor innan man han tagit på korsetten, för då den är på blir det lite svårare att böja sig ner. Skorna, som var helt nya då jag köpte dom, är från förra sekelskiftet.

Innerst har jag en chemise sydd av vitt bomullstyg. Chemisen är en kort ärmlös undersärk med en liten hålsömsspets i halsringningen. Den har också en dragsko i halsringningen så jag kan justera ringningen beroende på vad jag bär ovanpå. Över chemisen så har jag en korsett. Korsetten är sydd i coutil, ett tyg som är lämplig för korsettsömnad då det är stumt och inte har någon stretch alls. Det är en bomulls- och syntetblandning som är hårt slagen under vävningen och det är därför ingen risk att korsettskenorna gör hål i tyget. Korsettskenorna är av syntetiskt valben, mestadels, och lite flata stålskenor. Korsetten är oerhört viktigt för hela dräkten. Utan den korrekta kroppsformen som korsetten hjälper till att skapa så blir hela siluetten helt fel.
De svarta strumporna är gjorda av en bomull- konstslikeblandning  och de hålls uppe med hjälp av strumpebandshållarna i korsetten. Strumporna har jag köpt och det går, otroligt nog, fortfarande att hitta nya strumpor från 1930/40-talet.

Ovanpå korsetten har jag ett par mamelucker. Dom är, precis som kängorna, original och från det tidiga 1900-talet.  Utanpå mameluckerna har jag två underkjolar på mig. De är båda sydda av vitt bomullstyg. Den understa är i princip helt slät och knäpps med knappar bak. Den övre underkjolen har horisontella stråveck och en påsydd volangkant.


Ovanpå underkjolarna har jag en dräktkjol sydd av en tung bomullstwill med en liten antydan till lugg. Sedan har jag en ”dickey”, en krage med skjortbröst, den är också original och förmodligen från tidigt 1900-tal. I halsen har jag en knuten kravatt av siden. Västens framstycken är sydda av ett rutigt ylletyg, ryggen på västen är sydd av ett konstsidentyg.


Jackan är sydd av samma tyg som kjolen. Kragen har samma tyg som västen, det gör också att man ser att alla plagg hör ihop som en komplett dräkt och inte bara lösa delar som kombinerats. Jackan är självklart fodrad, med en bomullssatin. Stråhatten är en souvenir från Venedig från början, troligen 50- eller 60-tal. Jag har sänkt kullen på hatten en del för att den bättre skall passa med stilen för tiden. Jag har också bytt hattband. Det var nog allt jag har på mig.

Material
Bomull, mestadels. Enkelt vitt bomullstyg i lite olika vikter till underkläder, korsetten är sydd i coutil. Dräkten är sydd i huvudsakligen brun twill, också bomull. Ylle är det i västen. Foder i jackan i bomullssatin, västen har rygg i konstsiden.

Hur har du jobbat med dina kläder?
Jag minns inte exakt ordning, faktiskt, men korsetten är sydd på ett tidigt stadium, eftersom dräkten är anpassad efter den. Andra underkläder pö om pö i flera omgångar, det tycker jag ofta är rätt tråkigt. Det jag sydde först i dräkten var med all säkerhet jackan, eftersom det är det roligaste. Sedan västen, sist kjolen, som också är en ganska tråkig detalj. 

Jag ritar mina egna mönster och gillar att experimentera med äldre mönsterkonstruktionssystem. Det är egentligen den roligaste biten av processen med historiska kläder för mig; Roligast är mönsterarbetet med provningar och passformsjusteringar, näst roligast är klassiska skrädderitekniker, så det mesta jag gör blir lätt rätt ”herrigt” och skrädderitungt. Mönstren till den här dräkten är gjorda delvis efter The American Designer and Cutter från 1915, betydligt senare än 1890-tal, men den gav ok grundmönster att arbeta med och justera. Den grundläggande konstruktionen är ungefär densamma som 20 år tidigare, med den typiska sluttande axelsömmen som ligger en bit bak på skuldran istället för mitt på axeln etcetera. Det kom ut mycket böcker med patenterade mönsterkonstruktionssystem i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet, många av dem är inte copyrightskyddade längre och finns att ladda ner gratis. Jag har testat mig igenom 4 – 5 stycken vid det här laget och hittat ett som är ok, det ovan nämnda The American Designer and Cutter, och ett jag tycker är riktigt fantastiskt, The Scientific Tailor, Based on Geometry, från 1904. Jag har en dräkt och lite annat som ligger nästan färdig hemma baserat på den senare, men senaste dryga året har jag haft ont om tid och ork över för historisk sömnad, tyvärr.

Inspiration:  
Jag tittade på stora mängder förlagor inför sömnaden av min dräkt. Dels tittade jag på ett antal olika existerande sportdräkter från 1880 – 1920 ungefär, särskilt cykeldräkter från åren runt 1900, men också en del fotografier och modeillustrationer från tiden. Den här tillhör mina favoriter, liksom denna.

Skor? 
Hade tur och köpte ett par snörkängor i brunt läder från tidigt 1900-tal i rätt storlek och försiktigt bärbart skick.

Hur lång tid har det tagit dig att få ihop allt till denna outfit? 
Svårt att säga. Många arbetstimmar och ett par år, kanske?

Var hittar du material till dina kläder?
Mer eller mindre vanliga tygaffärer, och jag köper en del tyg second hand.

Vad är svårt? 
Att pussla ihop kompletta dräkter tycker jag ofta är svårt, med alla små delar och detaljer. Det är lurigt att få grepp om formalitetsnivåer, om vilka dräkter som är lämpliga för vilka aktiviteter i vilka sammanhang vid vilka tider på dagen, den sortens aspekter. Jag lyckades ju glömma att få med mig ett par viktiga lager till fotograferingen, typiskt nog. Det är en epok med otroligt mycket lager, plagg och små detaljer av det slaget, och det känns aldrig helt färdigt.

Vad är lätt? 
Källmaterialet är enormt. Det finns både väldokumenterade existerande plagg i museer och samlingar, foton, modeillustrationer, synnerligen gott om textbaserade källor och det går att få tag i existerande plagg utan några större svårigheter. Det svåra på den punkten är egentligen att sålla i allt källmaterial som finns.

Varför syr du historiska plagg från denna tid? 
Jag tycker det är intressant med den här skarven mellan två epoker, från 1890-tal till 1920 ungefär, och hur enormt drastiska förändringarna är på väldigt kort tid. Samhället förändrades i grunden, världen såg fullkomligt annorlunda ut bara 20-30 år senare, och inte minst kvinnors villkor genomgick en mindre revolution under den här tiden. Det är intressant i sig, den här perioden ekar fortfarande en smula i min samtid, och det är intressant hur det här skiftet avspeglas i kläder. Dessutom tycker jag rent ytligt att det ofta är snyggt, och jag gillar just elementen från skräddade herrkläder som dyker upp mycket i vissa sorters damkläder under den här tiden.

När använder du dom?
På tok för sällan, just nu. Nästan aldrig. Jag åker veterantåg i dem ibland, och picknickar i dem någon enstaka gång, men det är i stort sett allt.

Tack Karin för att du delar med dig! 
/ Maria Neijman, Slöjd Stockholm

HÄR kan du läsa mer om återskapade plagg från Vikingatiden
HÄR kan du läsa mer om återskapade plagg från sent 1300-tal
HÄR kan du läsa mer om återskapade plagg från 1680-talet

Om skribenten

Maria Neijman

Maria Neijman arbetar som hemslöjdskonsulent för barn och ungdom på Stockholms läns museum/Slöjd Stockholm

close-icon