Återskapade kvinnoplagg från Vikingatiden

Namn:
Linnea Vennström, arbetsinstruktör Socialpsykiatrin

Tidsepok:
Vikingatid, för att vara mer exakt så skulle jag säga 850-950-tal

Social status på dina kläder:
Högre stånd, rikare vikingatida kvinna

Vad har du på dig?
Underst har jag en särk som är handsydd i blekt linnetyg. Den är sydd med knyppeltråd. Alla sömmar är sydda med efterstygn och sedan dubbelfällda så att dom inte repar upp sig. 

På fötterna har jag ett par nålbundna strumpor. Ylle så klart. Det finns fynd på nålbundna strumpor under vikingatid, från York i England. Problemet med just vikingatid är att fynden är små och ganska fragmentariska och man behöver plocka delar från lite olika ställen om man skall kunna få ihop en komplett klädsel. Lite Birka, lite Hedeby, lite York, lite Dublin osv.

Den röda klänningen kallas för hängselklänning eller hängselkjol. Den är också handsydd, i ylletyg. I överkanten så har den fastsydda linneband i form av öglor. Långa på baksidan och kortare fram. Det är dom som är själva hängslena. De används för att fästa spännbucklorna i. Såna linneband finns det flera bevarade av från de många utgrävda gravarna i Birka. Det är för att banden har haft kontakt med spännbucklorna som är gjutna i brons. Metallen har metalliserat linnet och det är därför det fortfarande finns kvar. Som en textilfossil. 

Spännbucklorna har pärlor och andra dekorationer emellan. Det är det som jag har köpt in men också fått i present, till min dräkt. De kostar ju en del så jag har önskat mig dem i present men också sparat ihop till detta under många år. Faktiskt så köpte jag de första pärlorna redan när jag var sju år gammal 1988 när familjen var på semesterresa till Eketorp forngård på Öland. Med spännbucklorna, pärlspridarna, pärlor och dekorationer så känns min klädsel väldigt fin och pyntad. Jag sträcker på mig lite extra då jag bär dem.   

På huvudet har jag en huvudduk handsydd i linnetyg. Arkeologer och historiker är inte säkra på vad kvinnor eventuellt hade på huvudet eller om de hade något alls. Men att ha något på huvudet känns bra och det håller också håret från ansiktet. Under tidig medeltid vet vi att man använde dok av linne, så det är kanske inte helt tokigt med den här typen av huvudduk. När man ser på kvinnofiguriner från vikingatiden så har de ofta håret i en gigantisk knut. Alltså inte en bulle som man ”snurrat” upp utan ett regelrätt halvslag med allt hår. Och mitt hår är för kort nu för att jag skall kunna göra det. När det räckte ner till rumpan så funkade det att slå en sån där knut på det. 

Kaftanen har jag sytt av ylletyg. Den är kantad med siden. Tyvärr har jag aldrig riktigt sytt den färdig. Den är ihopsydd, men jag har inte fällt sömmarna eller fållat upp den. Men den går att använda ändå och det är ju en fördel. Nackdelen är att den inte kommer att bli klar för att den redan går att använda. *skrattar* 

Material:
Linne, ylle och siden- jag använder bara naturmaterial till den här tidsperioden. 

Hur har du jobbat med dina kläder?
Minns inte riktigt i viken ordning som mina plagg är sydda då det är så många år sen jag började med dom. Det är nog minst 15 år sedan. Jag tror att särken är den som jag sydde först. Den är av en enkel modell som man kan använda till många olika tidsepoker. Den funkar från vikingatiden hela vägen upp till 1800-talet. Huvudduken är också av en modell som kan fungera under olika tidsperioder. Hängselklänningen är ungefär lika gammal och har råkat ut för ett malangrepp under de senaste åren. Men jag älskar färgen på den, tänkte först kanske sy om den till något annat men ändrade mig och har valt att göra synliga lagningar istället. Det var lite svårt att bestämma hur lagningarna skulle genomföras men det blev så här till slut. Kaftanen kom till efter att jag varit på ett historiskt evenemang och frusit så. Det som är helt nytt nu  är mina strumpor som jag nålband på semestern 2019.

Inspiration
Som jag sa så är vikingatiden en period där det inte finns många bevarade plagg, majoriteten av fynden är fragment. När jag började med min dräkt så hängde jag mycket på hemsidan Historiska Världar där det bland annat fanns ett forum där man kunde snacka med andra nördar. Det fanns även tips på olika dräkter som var historiskt korrekta. Jag använde mig mycket av sidan då för att hitta inspiration till min dräkt. Om jag hade börjat med min dräkt i dag när jag har hållit på med historiskt återskapade mycket längre hade jag nog valt andra källor. Ju mera man vet desto svårare blir det att skapa historiskt korrekt tycker jag. Det svårt eftersom mycket av vikingatidens dräkter bygger på så fragmentariska källor. Men man måste ju ta ett beslut hur man skall göra, jag kan ju inte bara ha spännbucklor på mig direkt.

Skor?
Idag är jag här i lånta fjädrar. Mina egna skor har jag lagt på något klokt ställe som jag inte hittar, så dessa skor har jag lånat av en vän. Tack för lånet Johan!

Hur lång tid har det tagit dig att få ihop allt till denna outfit?
Ja med tanke på att strumporna är nytillverkade då de gamla var utslitna, så ca 15 år.

Var hittar du material till dina kläder?
Till dessa kläder så kommer tyger och material från många olika ställen. En del av inköpsställena finns inte ens kvar idag. Särkens linne kommer från Ikea som under en period sålde bra linne. Hängselklänningens ylle är köpt på Sundbybergs Textilcentum. De hade då en special avdelning bakom butiken som riktade sig till lajvare och folk som sydde historiska plagg, dessvärre finns inte den avdelningen kvar längre. Kaftanens ylle kommer fån ÖB då de sålde ut gamla militärfiltar, sidenet till kantningen kommer också från Sundbybergs Textilcentrum. Garnet till strumporna kommer från Kampes Ullspinneri och sytråden, knyppeltråden för att vara exakt, kommer från Svensk Hemslöjd. 

Vad är svårt?
Att hitta bra källor när man ska återskapa. Tack och lov finns bibeln Birka III skriven av Agnes Geijer efter utgrävningarna på Birka. Den är förvisso inte superlättillgänglig då den är skriven på tyska men vill jag veta vad det står, så är det bara att ta fram sitt gamla skollexikon eller använda Google translate. Det är en sak som jag verkligen gillar med den här hobbyn. Jag lär mig saker som jag annars inte hade gjort. Att lära mig tyska på fritiden, det trodde jag aldrig.

En annan sak som kan vara svårt är att hitta bra material att sy av. Många tygbutiker här i Stockholm har dessvärre stängt och det är inte längre möjligt att bara gå in i en butik och spontanhandla. Nu är det mest shopping på nätet som gäller. Men man måste verkligen beställa tygprover så man inte får otrevliga överraskningar när beställningen dyker upp. 

Vad är lätt?
När man väl har bestämt sig, klippt ut sitt tyg och får börja sy, då känns det lätt. 

Varför syr du historiska plagg från denna tid?
Jag har ett historiskt intresse och jag tycker det är roligt att klä mig och tillverka kläder från olika tider!

När använder du dom?
De senaste åren har det tyvärr inte blivit så ofta. Men innan dess så har jag använt dom jag deltagit vid arrangemang under Medeltidsveckan, men också hos två föreningar som jag har varit aktiv i. Både Hantverkslägret och SCA- Nordmark. 

Tack Linnea för att du delar med dig! 
/ Maria Neijman

HÄR kan du läsa mer om återskapade plagg från sent 1300-tal
HÄR kan du läsa mer om återskapade plagg från 1680-talet
HÄR kan du läsa mer om återskapade plagg från 1890-talet

 

Om skribenten

Maria Neijman

Maria Neijman arbetar som hemslöjdskonsulent för barn och ungdom på Stockholms läns museum/Slöjd Stockholm

close-icon