Försvinnande minnen i sociala medier

Har du funderat på vad som händer i framtiden med det du lägger upp och delar i sociala medier?  Har du tänkt på att det kanske inte kommer att finnas kvar där för evigt? Kanske skulle du dra en lättnadens suck om en del gamla pinsamheter försvann, men någon annan skulle bli ledsen, kanske rent av förtvivlad om en del av ens personliga historia gick förlorad. Vi utgår från att det som en gång laddats upp på sociala medier finns kvar där för eviga tider, men det är skörare än vad vi tror. Frågan är hur framtiden kommer att tolka vår tid om få digitala spår överlever?

Sedan några år tillbaka har de stora jättarna inom sociala medier introducerat olika funktioner för att spara och visa minnen till exempel i form av fotografier. Efterhand som åren gått har företagen insett att människors personliga minnen är en viktig del av affärsmodellen som gör sociala medietjänsten framgångsrik. Facebook till exempel har idag en hel avdelning som sysslar med att ta fram modeller för att visa minnen och påminna om händelser i ditt liv.  Du har säkert flera gånger sett de små filmerna som dyker upp i flödet med dina fotografier inbäddade i färgglada ramar med symboler som tårtor och fyrverkerier, där Facebook med hjälp av algoritmer försökt utröna vilka av dina händelser under året som varit de roligaste och trevligaste. Minnesteamet på Facebook ser dessa “album” som en naturlig förlängning av de album som vi själva tidigare gjorde, till exempel fotoalbumen från sommarens semester.

Även Instagram och Snapchat har introducerat minnesfunktioner under de senaste åren. På Instagram går det numera att spara fotografier från ditt eget och andras flöden i en egen “samling” där de kan sorteras in i olika mappar och det går också att arkivera eller spara händelser efter de försvunnit från flödet. På så vis behöver inte användaren längre spara fotografierna i den egna mobiltelefonen. Lagringen eller arkiveringen är alltså numera inbyggd i Instagram. När Snapchat var nytt var en del av själva affärsidéen att bilderna skulle försvinna efter en viss tid, men efter fem års verksamhet har utvecklarna på Snapchat insett att tjänsten användes i allt större grad för att dokumentera stora händelser i användarnas liv. Idag går det följaktligen att spara bilderna du delar på Snapchat.

Disa och Gezon är två hundkompisar med eget konto på Instagram @disagezon

Vad händer när affärsmodeller förändras?

Att de sociala medieföretagen sparar dina minnen kanske inte är så illa i utgångspunkten men det som blir tråkigt är när dina minnen en dag går förlorade. Det gäller att komma ihåg att bakom sociala medier finns stora företag och när affärsmodellen inte längre fungerar förändras villkoren raskt för användarna. Flickr’s nya ägare ”SmugMug” ändrar till exempel villkoren för gratisanvändarna och stryper lagringsutrymmet för fria konton från 1 TB ner till 1000 bilder. Nu gäller det att antingen uppgradera kontot eller hämta hem sina bilder. Har man mer än 1000 bilder på sitt konto kommer Flickr att börja radera de äldsta. Lyckligtvis aviserades de kommande förändringarna i god tid så användarna hade en chans att ladda ner sitt material.

Men häromdagen hände det som inte får hända när Myspace tappade bort allt innehåll som laddats upp på plattformen före 2016. Miljontals låtar, fotografier och videor som inte fanns någon annanstans på nätet är nu för evigt borta. Myspace hävdar att det beror på en misslyckad migration mellan servrar och på deras sida möts man av meddelandet “…We apologize for the inconvenience and suggest that you retain your backup copies…” Man ber om ursäkt och föreslår att användarna ska spara sina backuper. Bara det att många av de ungdomar som delade delar av sina tonår på Myspace inte har sparat eller ens någonsin gjort en backup.

Dessa två exempel, Flickr och Myspace, ger en fingervisning om vad framtiden kommer att kunna se från vår tid.  Vissa talar till och med om en “digital dark age”, där inga eller få spår från vår tid finns kvar. Vi kan helt enkelt inte överlämna åt de stora sociala mediejättarna att vara de enda förvaltarna av våra personliga och kollektiva minnen.

Museer och arkiv börjar samla

Därför är det så bra och viktigt att museer och arkiv nu äntligen börjat samla skeenden och händelser på sociala medier.  Olika insamlingsprojekt har påbörjats men har samtidigt visat sig vara svåra att genomföra inte minst på grund av etiska och juridiska frågor. Stora institutioner som Library of Congress i USA har till exempel samlat från Twitter, och nyligen rapporterade The New Yorker om Schlesingerbiblioteket vid Harvard som tänker samla in många miljoner tweets och hundratusentals websidor som vittnar om #MeToo.  För att framtiden ska kunna förstå och tolka vår tid krävs att vi samlar in de primära källorna, och i fallet #MeToo handlar det till exempel om de vittnesmål som delades.

Här i Norden pågår forskningsprojektet Collecting Social Media där Stockholms läns museum är en av deltagarna. Tillsammans har vi samlat i lite mindre skala, till exempel från terrordådet 2017 eller vardagsbilder som människor delat med #Södertälje på Instagram. Vilka fotografier från sociala medier tycker du att ett museum ska samla? Vet du om ett bra konto på Instagram som beskriver en plats eller en företeelse i länet eller kanske du rent av själv fotograferar mycket och delar på sociala medier? Hjälp museet att se till att åtminstone skärvor av vår tid blir insamlade och bevarade. Kontakta gärna mig om du har bra tips!

elisabeth.boogh@stockholmslansmuseum.se

 

Om skribenten

Elisabeth Boogh

Elisabeth Boogh har en fil.kand. i fotografi och arbetar på Stockholms läns museum som bildantikvarie med särskilt fokus på digital insamling.

close-icon