Sök

Sigtuna och Broby bro- lämningar från en brytningstid

I maj/juni kommer Stockholms läns museum att undersöka två platser i Uppland. En gravgård i Sigtuna och Broby bro, ett område i närheten av Jarlabankes bro i Täby. Lämningarna som kommer att undersökas härrör från ungefär samma tidsperiod, 1000-talet, och har faktiskt en del gemensamt, trots att den ena platsen ligger i Sveriges äldsta stad och den andra på landsbygden.

Undersökningarna är av helt olika karaktär: Undersökningen i Sigtuna är en sk exploateringsundersökning, vilket innebär att lämningarna undersöks, tas bort och dokumenteras (enligt Kulturmiljölagen) eftersom man på platsen ska anlägga en mindre park. På ytan, som nu ska undersökas, låg förut en bensinstation, Götes mack i folkmun. Macken har genom åren genererat en del gifter i marken som därför måste saneras. Sigtunagrävningen är ett samarbete mellan Stockholms läns museum och Arkeologikonsult. På en exploateringsundersökning är tidspressen rätt stor och vi kommer att arbeta mycket med grävmaskin.

Undersökningen i Broby är en seminariegrävning som genomförs av Stockholms länsmuseum tillsammans med Stockholms universitet. Det är studenter som får sin första erfarenhet av fältarkeologi. Där är tempot ett annat och mycket tid går åt till undervisning.

Broby bro 2014

Arkeologerna återkommer i maj i år igen till Broby bro. Fortfarande är det den tidigkristna gravgården (en gravgård är en kristen begravningsplats utan kyrka) som står i centrum för uppmärksamheten. Själva gravgården är nu slutundersökt och alla skelett upptagna. I år ska vi undersöka tiden då gravgården anlades.

Vi vill veta ur vilken miljö gravgården växte fram och vilka människor som tog beslutet att bygga den. Vilken eller vilka samhällsgrupper tillhörde de och varför valde de just denna plats? Vad hade platsen för betydelse innan gravgården anlades? Vi frågar oss också hur gravgården, när den väl fanns, påverkade människors uppfattning av platsen och dess fortsatta användning.

Sigtuna 2014, gravgården ”Götes mack”

Samtidigt som Broby bro användes som kristen gravplats på 1000-talet blomstrade staden Sigtuna. Stockholm fanns ännu inte och Sigtuna var den stora inkörsporten för nya idéer och impulser. Det var i Sigtuna som den kristna kyrkan fanns representerad, en organisation som förmodligen räknades som det allra senaste och mest avancerade ur andligt och kunskapsmässigt hänseende. Runt Sigtuna ligger fler gravgårdar från 1000-talet. Gravarna är anlagda enligt kristen sed, dvs de är obrända och placerade i öst-västlig  riktning med huvudet på den begravde placerad i väst.

Under maj kommer en del av en sådan gravgård i Sigtuna att undersökas, på platsen för en tidigare bensinstation: ”Götes mack”. Här vill vi veta bland annat vilka som begravts på gravgården och varifrån de kommer. Rör det sig om människor från staden? Eller är det människor från andra platser? Vilken socio-ekonomisk status kan de gravlagda ha haft? Rör det sig om män, kvinnor eller barn? Vi vill också försöka förstå vilken typ av kristendom som har praktiserats vid gravläggningarna samt vilka religiösa ritualer som utövades.  I Sigtuna finns spår efter både en östlig, ortodox och en västlig, katolsk kyrkotradition. Finns det även spår efter hedniska föreställningar? Har gravarna varit markerade eller avgränsade på något sätt?

Sigtuna och Broby

Genom att undersökningarna i Sigtuna och Broby genomförs samtidigt under maj 2014 kommer de att, redan i fält, kunna spegla och berika varandra och tillsammans ge oss en större förståelse av den sena vikingatidens samhälle och skiftet från hedendom till kristendom.

Gravgården vid Broby har sannolikt, på ett eller annat sätt en relation med den relativt omtalade Jarlabankeätten. Med stor sannolikhet ägde denna släkt en stadsgård i Sigtuna. Det var nämligen så det fungerade. Kungen i Sigtuna knöt de inflytelserika släkterna i Mälardalen till sig och samlade dem i Sigtuna.  Han delade ut stadstomter där dessa kunde etablera sig och representera vid kungliga och kanske kyrkliga möten. Kungen skapade helt enkelt en kontaktyta mot bönderna. Där kunde han bjuda stort och förädla sina kontakter.

Gravgården vid Broby har sannolikt, på ett eller annat sätt en relation med den relativt omtalade Jarlabankeätten. Med en stor sannolikhet ägde denna släkt en stadsgård i Sigtuna. Det var nämligen så det fungerade. Kungen i Sigtuna knöt de inflytelserika släkterna i Mälardalen till sig och samlade dem i Sigtuna.  Han delade ut stadstomter där dessa kunde etablera sig och representera vid kungliga och kanske kyrkliga möten. Kungen skapade helt enkelt en kontaktyta mot bönderna. Där kunde han bjuda stort och förädla sina kontakter.

Gravgården i Broby bro liknar begravningsplatserna i staden. Det tycks som att man har tagit en gravgård från den urbana miljön i Sigtuna och placerat i det lantliga Broby bro. Kanske har man kopierat de relativt nya kristna idealen som finns i Sigtuna och placerat de på en viktig plats bygden.  Sannolikt var det inte en enkel bonde som tog initiativet till detta. Broby bro ligger i centrum av en bygd som var tidig med att resa kristna runstenar. Samtidigt som man gjorde detta måste man ha fått vissa problem med hur man skulle förhålla sig till äldre normer. Normer som var enormt viktiga ur t ex juridisk synpunkt. Gravar uppfattades inte som enbart förvaringsplats för den döde, de hade i allra högsta grad också en funktion i det levande samhället. De kunde t ex vara ett sätt för den enskilde bonden att bevisa sin rätt till marken. Kunde man visa att man hade sina anfäder begravda intill gården så bevisade man samtidigt sin äganderätt. I Sigtuna fanns kanske inte samma problem eftersom de begravda där sannolikt inte hade någon arvejord. De levde ju i en stad.

Det finns också några intressanta olikheter mellan Broby och Sigtuna. Olikheter som på sätt och vis förenar platserna. I Broby finns ett kvinnounderskott bland de begravda men i Sigtuna har det motsatta förhållandet kunnat iakttas. Detta har kanske också med ovanstående odalrätt att göra. Männen begravdes hemma vid sin fäderneärvda gård. Kvinnorna kunde däremot begravas närmare den kristna organisationen som fanns i Sigtuna. På sätt och vis var det således kvinnorna som fick en mer statusfylld begravning medan männen delvis var tvungna att anpassa sig till de äldre idealen.

Om skribenten

Anna Östling

Tidigare medarbetare på Stockholms läns museum. Anna Östling är arkeolog.

close-icon