Sök
Till innehållet

Järfälla, Jakobsberg

Jakobsberg är en plats inom projektet Stockholm  Region Unstraight.

Under mitten av 1950-talet började dansställen enbart avsedda för gaypubliken växa fram. Det dansades pardans som exempelvis slowfox, foxtrot, vals och cha-cha som på alla dansställen vid den här tiden. I Jakobsberg låg restaurang Lydias som under kort period under tidigt 1960-tal var ett mycket populärt träffställe. Hit kom många för att dansa och umgås och fler långvariga relationer startade säkerligen här.

I februari 1963 var det stor maskerad på Lydias med mycket folk som tagit sig till Jakobsberg för att vara med på partyt. En av deltagarna minns att då maskeraden var över och alla var på väg tillbaka in till stan på ett överfullt tåg blev tågkonduktören lite besvärad av transvestiterna som enligt uppgift kunde vara lite fräcka i munnen. Detta blev lite för mycket för tågpersonalen varför det beslutades att festdeltagarna fick kliva av i Solna istället för att åka med till Centralstationen.

Att män uppträdde i kvinnokläder och ofta mycket påkostade sådana, var en tämligen utbredd kultur redan under 1950-talet i en flertalet gaykretsar. Eleganta fester med crossdressing både för kvinnor och män var mycket populärt. Möjligen är det ur detta som dragshowen har växt fram, då olika former av underhållning var stående inslag på klubbaftnarna.

Under 1970-talet blev pardansen utkonkurrerad av disco och antalet klubbar växte markant. Samtidigt började den glittriga och glamorösa dragshowen bli känd utanför gaykretsar. Att det blev så folkligt kan till stor del tillskrivas gruppen After dark. Deras påkostade shower blev snabbt populära även för den breda allmänheten. Med satir och imitationer av kända svenskar växte dragshowens popularitet. Glamour och disco tilltalade den breda massan och män i kvinnokläder roade också medelsvenssons på TV. Humor kan ofta vara ett sätt att öppna dörrar och dragshow har genom at locka en bredare publik bidragit till att öka förståelsen för HBTQI.

Trots att dragshowartister blev mycket populära under 1970-talet och framåt, var det inte självklart för alla att komma ut förrän många år senare, ibland decennier. Det var en sak att underhålla i kvinnokläder på scen, en helt annan att få vara sig själv som privatperson och komma ut.

Den glittriga optimismen på gayklubbarna började under 1980-talet att överskuggas av ett mörkt hot. 1982 diagnosticerades det första aidsfallet i Sverige och under större delen av 1980-talet innebar ett positivt HIV-besked att risken att insjukna och dö inom några år var mycket stor, då verksamma bromsmediciner ännu inte hade utvecklats.

Framför allt homosexuella mäns vardagsliv kom att präglas starkt av den nya sjukdomen och det övriga samhällets rädsla för den. Vissa tidningar gick till hätska angrepp mot homosexuella män och AIDS kallades för ”bögpest” vilket också spädde på allmänhetens oro.

RFSL började tidigt arbeta med upplysning kring smittorisker och förespråkade säker sex. Utdelning av kondomer vid många nattklubbar var en viktig del i informationskampanjen.

För unga personer i dagens Sverige är det svårt att förstå AIDS-katastrofens fasansfulla grepp om samhället. Livet har, tack vare effektiva broms-mediciner, återgått till det normala. Människor träffas och umgås återigen på klubbar och dragshowen fortsätter att vara folklig och roa och underhålla ett stort antal människor. Att leka med gränsöverskridande roller är uppenbart tilltalande för många av oss.

Känner du till mer om restaurang Lydias? Har du fotografier eller andra minnen därifrån? Hör av dig till Stockholms läns museum.