Sök

Vinnarna 2016

Vinnarna i Spinnrocka loss!

Nu i söndags (21/8-16) höll Slöjd Stockholm och Skansen i en gemensam tävling i ullspånad: ”Spinnrocka loss!”. Eventet ingick i Lin- och ulldagarna som hålls på Skansen varje augusti. Regnet öste ner men inne i Bragehallen var det en minst sagt varmt och gemytligt. Juryn bestämde sig slutligen för två vinnare, en i slända och en i spinnrock. Vi bad vinnarna att berätta lite om sig själva.


Vinnarna: Josefin Waltin på slända och Lena Hansjons på spinnrock.

Vinnare på slända – Josefin Waltin

Juryns motivering: ”För en naturlig kardning och ett elegant spinnsätt. För ett garn på 47 m och 59 cm/9 g.”

Hej! Jag heter Josefin Waltin och jag började sticka redan som liten. När jag var tolv hade jag stickat min första tröja. För fem år sedan fick jag veta att enorma mängder ull slängs varje år i Sverige. Då bestämde jag mig för att lära mig att spinna. Jag anmälde mig till en kurs tillsammans med en vän och började hackigt och klumpigt lära mig sländan.  Provade även spinnrock. Jag köpte först en och sedan två spinnrockar som jag använde flitigt. För drygt ett år sedan tog jag upp sländspinnandet igen och insåg skönheten. Det går inte fort på slända, men det är inte produktionen som är viktig. Att spinna på slända ger ännu mer lugn än rocken. Dessutom lär jag mig mycket genom sländan. Jag har tid att fokusera på kvalitet och jag hinner se vad jag gör.

Under förra hösten planerade jag och min familj in en längre tågresa som vi tänkte göra sommaren 2016. Fram till resan ville jag lära mig att spinna på stödd slända. Jag övade och övade och efter ett par månader satt det. Sedan dess har jag spunnit på stödd slända varje dag. Tekniken är fantastisk och jag bara njuter. När vi äntligen startade vår tågresa i somras var det en fin och nästan högtidlig känsla som infann sig då jag tog fram den stödda sländan och började spinna.

Vinnare på spinnrock – Lena Hansjons

Juryns motivering: ”För ett naturligt flyt gällande både bearbetning av material och spinnteknik och för ett garn på 111 m och 98 cm/ 15 g.”

Hej! Jag heter Lena Hansjons och är född i Älvdalen och uppvuxen i Rättvik, Dalarna. Det var min farmors syster Löv Lina i Mora som lärde mig att spinna någon gång på 70-talet. Idag bor jag i Hölö som är en tätort i Södertälje kommun. Här hemma har jag en liten flock med Dala-pälsfår, det är en av de utrotningshotade raserna som bevaras genom Föreningen Svenska Allmogefår. Dala-Pälsfåren kommer från byn Åsen som också ligger i Älvdalens socken. Dala-Pälsfåren är friska och härdiga och har goda moderegenskaper. Själv har jag numera vuxna barn och fyra barnbarn.

Det är på fritiden som jag ägnar mig åt att spinna. Jag har tillsammans med en väninna startat Spinneriverkstan i Hölö Kyrkskola. Varje tisdag mellan 17.30 och 20.00 är det öppet hus där vi spinner ull och lin. Hit är alla välkomna! Själva idén till Spinneriverkstan uppkom när jag och min väninna stod och påtade i trädgårdslandet och insåg att vi borde göra någonting med de 13 spinnrockarna som stod uppe på mitt loft. Vi skickade ut en förfrågan på Facebook till vänner och bekanta och undrade om någon av dem ville börja spinna. Och det var det. Idag har gruppen utvecklats till ett hantverkskollektiv. Vi har ingen lärare utan alla delar på ansvaret, vilket gör att det också uppstår något socialt.