Årspraktika - Byggnadsvårdarens årspraktika – mars 2023

Äger du en jordkällare? Grattis! I så fall har du en mycket praktisk vinterförvaring för frukt, potatis och rotsaker som med enkla medel kan underhållas så den håller i ytterligare hundra år. Idag, när intresset för trädgårdsodling och självhushållning vuxit, inte bara i skuggan av kriget i Ukraina utan också som en effekt av klimatförändringar och andra dystopiska scenarier samt inte minst nöjet i att stoppa fingrarna i jorden, har jord- eller potatiskällaren åter kommit till heders. Hur man använder och tar hand om sin jordkällare styrs av odlingsåret. Så här års, någon dag under vårvintern, är det dags att städa ur jordkällaren inför kommande säsong. I mars månads praktika kan du läsa om hur du tar hand om din jordkällare, hur den fungerar och vad du ska tänka på om den behöver renoveras. Här har vi också samlat lästips och länkar för den som vill veta mer. 

Det finns inte mycket forskning om jordkällare varför samma information återkommer i de olika skrifter som finns tillgängliga på internet. Den mest vederhäftiga får sägas vara ”Ta hand om din jordkällare” som Länsstyrelsen i Västra Götaland har sammanställt. Läs gärna denna! Här kan du läsa om jordkällarens historia i korthet och hur du sköter om den. Den innehåller också detaljerad information om olika typer av skador, om kallmurning, jordkällarens olika konstruktionsdelar (valvet, bakmuren och frontmuren) och vikten av tillräcklig jordisolering. 

En jordkällare under en kulle
Jordkällare på Odenslunda gård. Foto: Mattias Ek.

Jordkällarens historia i Sverige är ungefär lika lång som potatisens. Det är när odlingen av potatis blir mer utbredd under 1700-talets slut som behovet av en frostsäker förvaringsplats ökar. Efter laga skiftesreformen 1827 och utflyttandet av gårdarna till sammanhängande ägor, tar byggandet av jordkällare fart och så gott som varje gård får en jordkällare. Så mycket vet vi.  

Det är inte alltför långsökt att tänka att jordkällaren hade sin storhetstid till 1900-talets början då landsbygden avfolkats genom urbanisering och emigration. Den verkliga dödsstöten torde vara 1940- och 1950-talet då kylskåp och konserver förändrade matvanor och hushållning. Vid den här tiden försågs också flerfamiljshusen ofta med en lite matkällare med potatislår. Det är verkligen på tiden att jordkällaren återupprättas som vinterförvaring av rotsaker, potatis, kål och frukt. En jordkällare är hållbar på alla sätt. Den är ekonomisk, klimat- och miljövänlig och bidrar till den biologiska mångfalden.  

Jordkällare i en sluttning med plåttak
Jordkällare vid Nedre Flygelhuset. Foto: Martina Berglund.

Precis som alla byggnader behöver jordkällaren dock kontinuerligt underhåll och skötas om för att fungera. Särskilt valvet har en kritisk funktion varför sättningar, sprickor och nedfallna stenar måste uppmärksammas och åtgärdas. För ommurning av valvet, ta hjälp av en erfaren murare med byggnadsvårdskompetens. Titta dock gärna på filmen ”Att restaurera ett jordkällarvalv” som Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet gjort, för att veta mer. Frontmuren kan du renovera själv om du har lite erfarenhet av murningsarbete och läser på i förväg. I Handbok i kallmurning (2015) av Joakim Lilja och utgiven av Hantverkslaboratoriet kan man läsa mer om olika typer av kallmurar, det vill säga stenmurar utan murbruk, om valvslagning och om renovering.  

För att klimatet inne i jordkällaren ska vara rätt behöver tjockleken på det isolerande jordlagret vara tillräckligt – 50 till 70 cm behövs för att få rätt temperatur och luftfuktighet. Olika produkter behöver lite olika temperatur och fuktighet. I Jordkällare. Historik och användning i Jämtland och Tröndelag hittar du förutom ungefär samma information i nämnda skrift ovan, också uppgifter om ostlagring och upplysningar om temperaturkrav för några olika grönsaker och rotfrukter. Potatis vill ha lite varmare och en något lägre luftfuktighet än rotfrukter och på större gårdar hade man också flera jordkällare för förvaring av olika produkter. Detta kan lösas genom att man idag utgår från den gröda som har det högsta temperaturkravet, alltså heller lite för varmt än för kallt, eftersom kyla och i sämsta fall frost ger större skador, dock ej varmare än 7–8 grader. 

Förrådshus med potatiskällare Viby gård, Markim Vallentuna. Foto: Mattias Ek.

Vid den här tiden på året började föregående års skörd ta slut och det var snart dags att rengöra jordkällaren inför nästa skörd. I Ulla Ponténs Ett år i prästgårdens trädgård från 1933 kan vi läsa att det så här års var dags att bottenskrapa rotfruktskällaren, det vill säga göra sig av med, tillaga och lägga in de sista grönsakerna och rotfrukterna. När källaren är tom kan den göras i ordning. 

Vårrengöring av jordkällaren: 

  • Lyft ut allt organiskt material och gärna hyllor i metall  
  • Öppna dörrar och ventilation och vädra ur 
  • Såpskura all inredning, lårar och backar  
  • Borsta väggar och tak invändigt och vid behov, slamma dem med en tunt lager kalkslam (en del puderkalk, tio delar vatten) 
  • Lyft in nödvändig utrustning när det torkat, stäng jordkällare och reglera temperatur och luftfuktighet med ventilation och gluggar om nödvändigt.  

Tänk på att: 

  • Hålla undan träd och buskar från jordkällaren eftersom rötter kan skada stenkonstruktionen 
  • Dörrbladen ska sluta tätt mot karmarna. Detta förhindrar såväl värme och kyla som skadedjur att leta sig in. 
  • Cement inte ska användas varken som golvmaterial eller i stenkonstruktionen, cement är ett hårdare och tätare material än sten och kalkbruk och riskerar skada konstruktionen och hindrar den naturliga fuktvandringen 
  • Inte gräva för mycket i och runt jordkällaren eftersom detta kan påverka konstruktionen  
  • Om det rinner det in vatten eller finns det stående vatten på golvet behöver källaren dräneras och/eller få ett tjockare jordlager så vatten inte tränger in genom taket. Läs mer dränering i Jordkällare. Historik och användning i Jämtland och Tröndelag 
  • Se över ventilationen – genom att öppna och stänga ventilationsröret som brukar sitta i bakkant kan man reglera temperatur och luftfuktighet. För att kyla jordkällaren på hösten kan dörrar och ventilationsgluggar och rör hållas öppna och sommarvärmen vädras ut.  

Förvara din skörd 

Potatis +3–7°C, 85–90 % luftfuktighet 
Morot +1–2°C, 95–100 % luftfuktighet 
Rödbetor +1–3°C. 95–100% luftfuktighet 
Kålrot 0°C, 90–95 % luftfuktighet 
Purjolök -1,5–0,5°C 90–95% luftfuktighet 
Lök -1–0°C, 70–80 % luftfuktighet 
Frukt inte kallare än 4°C, cirka 90 % luftfuktighet 

Lästips: 

Ta hand om din jordkällare (pdf) lanstyrelsen.se

”Jordkällaren. Historik och användning i Jämtland och Tröndelag” (pdf) eldrimner.com 

Joakim Lilja. Handbok i kallmurning. Göteborgs universitet. Hantverkslaboratoriet 2015. (prf) gupea.ub.gu.se 

Det bästa du kan göra är att inte ha en årsplanering utan en fem-, eller kanske till och med en tioårsplanering. Vård och underhållet av en byggnad är inget som bör ske med korta ledtider utan planeras och inte minst budgeteras med god framförhållning, och beroende av projekt flera år i förväg. Har du precis köpt och flyttat in i ditt drömhus så är det dessutom det sista du bör göra är att sätta igång med en