Sök
Till innehållet

FAKE NEWS: Fakta och misstro

19 september 2017 7 januari 2018

Idag kan du inte öppna en nyhetstidning, kolla Facebook eller ens slölyssna på radio utan att mötas av ord som alternativa media, faktaresistens eller faktoid. Men de orden beskriver inte något nytt för vår tid. Långt innan Donald Trump blev presidentkandidat har olika inställning till fakta och kunskap påverkat oss och vår vardag. Ja, till och med innan internet fanns. FAKE NEWS handlar om just det. Vårt förhållande till fakta, kunskap och misstro – igår, idag och imorgon.

Det sägs ofta att vår tillgång på information aldrig har varit större. Samtidigt upplever många av oss att det blir allt svårare att avgöra vilka nyheter som är sanna eller inte. Vem har sagt vad? Varför publiceras just den här nyheten här och varför får just jag se den? Och vilken källa är mest pålitlig? För att svara på frågorna krävs källkritik, kunskap, dialog, kritisk filtrering och ständig varsamhet när vi tar del av och delar nyheter, andras åsikter eller forskningsresultat.

Genom fyra vitt skilda exempel tar sig utställningen an ämnet.

Skolan, museet och historieskrivningen

Med hjälp av stereotypa bilder har vi genom historien skapat och spridit föreställningar som gradvis rotat sig i det allmänna medvetandet som sanningar eller självklarheter. Det gäller bilder av såväl könsroller som olika kulturer och hudfärger. Trots att de nästan alltid saknat vetenskaplig grund. Med hjälp av några sådana stereotyper som förmedlats i skolmaterial och på museer vill vi disktuterar bildernas makt över oss och fråga varför vi har så svårt att bryta oss loss ifrån dem.

Den globala klimatförändringen

Världens havsnivåer stiger och hotar att dränka stora landområden. Exakt hur mycket vet vi med säkerhet inte och förödelsen beror på hur vi lyckas förändra vårt beteende och begränsa våra utsläpp av växthusgaser. Även Sverige påverkas av de höjda havsnivåerna. Inte minst den södra delen av landet. Trots det väljer vi att bygga nya bostäder i vattennära lägen, på platser som vi tidigare har undvikit att bebygga, bostäder som inom 100 år kommer att ligga i riskzonen för både översvämningar och höjda vattennivåer. Varför har vi så svårt att ta till oss och anpassa oss till den kunskap om klimatet som finns idag?

Miljonprogrammet i media och fiktion

Sedan 1970-talet har många av de bostadsområden som byggdes under miljonprogrammet pekats ut som problematiska, kallats för betongöken och förknippats med brinnande bilar, utanförskap och kriminalitet. Inte minst har massmedierna bidragit till att skapa denna ensidiga och snedvridna bild, en bild som många av oss bär med sig och påverkas av. Men hur uppstod bilden, stämmer den verkligen och vad tyckte de boende egentligen om sin boendemiljö?

Internets inflytande över våra demokratiska rum

Internet har gjort världen mindre och information om den lättare att nå. Samtidigt har det blivit allt svårare att märka vad som är rätt och vad som är fel. Utvecklingen går explosionsartat snabbt och vi vet fortfarande väldigt lite om hur den faktiskt påverkar oss som individer och inverkar på våra demokratiska rum och institutioner. Är begrepp som faktoid, filterbubblor, sökalgoritmer, faktaresistens och ekokammare tecken på att något dramatiskt har hänt eller är de bara nya ord för samma gamla kamp om makten över kunskapen, sanningen och tolkningsföreträdet? Och hur ska vi i så fall hantera dem?

FAKE NEWS innehåller få absoluta svar. Istället vill vi utmana dig som besöker den. Att själv reflektera över vad kunskap är, hur den uppstår och vad du tar till dig. Att kritiskt granska de bubblor av fakta och åsikter som vi alla befinner oss i. Inte för att du ska tvivla på allt som sägs utan för att vi med hjälp av källkritik kan ta ansvar för vem och vad vi litar på.

Välkommen till FAKE NEWS – en utställning om fakta och kunskap!

Invigningstal den 19 september 2017 av museichef Christer Falk och Jack Werner, medgrundare till Viralgranskaren och redaktör för Creepypodden.

Relaterade Evenemang