Skulpturerna är inte lätta att upptäcka. De är små, bara cirka 30 centimeter höga. Den ena ser ut som en tant och bär på två hinkar. De två andra figurerna ser ut att vara i flickåldern. Det är ganska långt mellan flickorna och tanten, ungefär 20 meter, men de är alla tre vända mot vattnet. Flickorna är långt i förväg. Deras steg är lätta, medan tanten tycks vagga fram med en hink i vardera handen. Titeln för skulpturen som föreställer tanten är Vera Vattnare och för de två flickorna Två systrar kommer, men de hör ihop och utgör tillsammans ett verk.
Platsen
Just här vid vattnet fanns förr i tiden en brygga där man tvättade och klappade ur vattnet med träredskap. En sådan brygga kallades för en klappbrygga. Konstverket knyter alltså an till platsens historia. Och vi anar varför tanten och flickorna är på väg till vattnet och kanalen. Men ska de alla hjälpa till med att tvätta? Eller har de olika ärenden?
Lägg märke till var på socklarna skulpturerna är placerade. Vera Vattnare är långt bak på sockeln. Det antyder att hon har en lång väg framför sig. De båda systrarna är placerade mitt på sockeln.
Den ena flickan har en boll i handen. Det är intressant att titta närmare på deras ansikten. Även om Vera Vattnare har en tung börda är ansiktet uppvänt och har en värdighet. De två flickorna blundar. Förmodligen ska tanten tvätta medan flickorna istället kan ägna sig åt lek.
Vilken relation har de till varandra? Är det en mamma med sina döttrar? Eller en farmor eller mormor med sina barnbarn? Vad tror du?
När konstnären May Lindholm fick uppdraget att skapa en skulptur för platsen tog hon fasta på berättelsen om bryggan. Hon fick också veta att det runt torget skulle bo personer som var över 55 år, och att platsen var tänkt som en del av ett rekreationsområde med ett promenadstråk vid kanalen. Så vilka skulle komma att se verket? Jo, troligen av personer i alla åldrar, men kanske framförallt av äldre och barnfamiljer.
Landskapsarkitekten Gisela Holmgren kopplades in. Hon var noga med att skulpturerna skulle kunna ses från båda sidorna av kanalen.
Kontraster
I konstverket kan du upptäcka olika kontraster. Strävsamhet som ställs mot uppsluppenhet. Ungdom mot ålderdom. Tyngd och lätthet. En annan kontrast utgörs av den mörka bronsen mot de ljusa socklarna. Det gör att skulpturerna blir tydligare. Vera Vattnare är placerad på en låg sockel, så låg att du kan slå dig ner bredvid henne medan Två systrar balanserar på en hög smal sockel.
Men även om skulpturerna är små så finns det något monumentalt i dem, som påminner om att det i varje människa ryms en hel värld.
Budskapet
May Lindholm har tidigare skapat figurer som hon kallar för “nystingar”. De är lite runda om magen och har fyra tår. Nystingarna finns på olika platser i Sverige och har flera likheter med skulpturerna i Åkersberga.
Under invigningen, som ägde rum i januari 2020, berättade May Lindholm att för henne är konstverket en påminnelse om att det räcker att göra så gott man kan och att det kan vara gott nog. Så här sade hon:
“De (nystingarna) är positiva och gör så gott de kan. De vill ingen illa helt enkelt. De är små tanter som strävar på. De representerar något som finns i alla människor, att man vill väl och gör så gott man kan.”
May Lindholm
Kommunen samverkande med JM som byggt Seniorgården och i en gemensam arbetsgrupp kring konst kom vi fram till att May Lindholm skulle kontaktas för att skissa på ett konstverk för platsen.