Sveriges riksbank lät 1755 anlägga Tumba bruk vid ett av Tumbaåns vattenfall. Här tillverkade riksbanken sedelpapper i egen regi för att försvåra för falskmyntare.
Hemlighetsmakeri i bruksorten
Från början anställdes holländska specialister för att leda tillverkningen och lära upp svenskar. En stam av arbetare har sedan arbetat på bruket och arbetet har ofta gått i arv från generation till generation. Det gav en social stabilitet som var viktigt på en plats som sysslade med något så hemlighetsfullt som sedelpapper. Kring industrin växte så småningom upp en bruksmiljö med bostadshus, skola, uthus och magasin.
Sveriges sedlar trycks i Tumba
Fram till 1939 var tillverkningsprocessen helt hantverksmässig. Då installerades den första pappersmaskinen och sedan gjordes tekniska förbättringar kontinuerligt. På 1970-talet flyttade även själva sedeltryckeriet till Tumba. Riksbanken sålde 2002 hela produktionen med papperstillverkning och tryckeri till ett amerikanskt företag som fortsätter verksamheten. Övriga byggnader förvaltas av Statens fastighetsverk.
Brukets äldsta hus är förvaltningsbyggnaden från 1760. Det stora stenhuset i fyra våningar byggdes 1820-1823 efter ritningar av C.G. Gjörwell. I byggnadens översta våning låg brukets högtidssal. Utöver denna byggnad finns flera intressanta hus, till exempel de arbetarbostäder som kommit till under 1800- och 1900-talen.
Museum berättar om Tumbas och sedlarnas historia
Tumba bruksmuseum drivs sedan 2004 av Statens historiska museer och nyinvigdes 2005. Det är inrymt i fyra byggnader, Oxhuset, Röda magasinet, Spruthuset och Kölnan. Utställningarna berättar om papperets och sedlarnas historia, arbetet med tillverkningen och brukets speciella miljö.