Vid Tunafjärden i Österskär ligger ruinen av en medeltida biskopsborg. Omkring år 1500 rasade där flera gånger hårda strider.
Tuna, senare kallat Biskopstuna, var under medeltiden en av ärkebiskoparnas stödjepunkter i södra Uppland. Tuna låg vid mynningen till en viktig vattenled till de inre delarna av Uppland. Detta färdstråk brukar numera kallas för Långhundraleden.
Kastal på 1200-talet
Första gången Tuna nämns i skriftliga källor är i slutet av 1200-talet. Från Tuna drevs skatten till kyrkan in från hela södra Roslagen. Undersökningar har visat att borgen byggts i omgångar. Först byggdes kastalen, som var ett flera våningar högt murat torn. Detta kan ha skett redan på 1200-talet. Under första hälften av 1300-talet byggde ärkebiskop Olof Björnsson till borgen med flera rum. Runt borgen fanns också en mängd andra byggnader i trä som ladugårdar och magasin för spannmål och andra varor som bönderna levererade i skatt. Det måste också ha funnits bostäder för soldater och andra av borgens folk.
Strider vid borgen
Under slutet av 1400- och början av 1500-talet stod borgen i centrum för de politiska striderna mellan Sverige och Danmark eftersom ärkebiskoparna var lojala med den danske unionskungen. Bland annat så plundrade riksföreståndaren Sten Sture d.ä. borgen 1497. Sten Sture d.y. intog borgen 1517 och slog tillbaka ett landstigningsförsök i närheten av Tuna. Även 1522 var det strider vid Tuna.
Genom Gustaf Vasa kom borgen under kungamaktens kontroll. Sonen Johan III skänkte 1568 Tuna till Claes Fleming och egendomen blev i och med det adelsgods och på 1600-talet byggdes en ny huvudbyggnad på Tuna. Den gamla biskopsborgen fick förfalla. Slutligen växte på 1900-talet villasamhället Österskär upp på Tunas marker.
Medeltiden
Utforska medeltiden och andra perioder i tidslinjen över Stockholms läns historia.
Till tidslinjen