Sök

Renzo Prata

Renzo Prata föddes 1913 i Ostiglia som är en stad på den bördiga Poslätten i norra Italien. Europas dramatiska 1900-tals historia skulle föra honom och hans familj tvärs över kontinenten till ett annat liv i Nacka och Sverige.

Renzo Prata följde sin far i valet av yrke när han efter folkskolan anställdes vid en mekanisk verkstad för lastbilar och jordbruksmaskiner. Senare kom han att skaffa sig ytterligare erfarenheter av mekanikeryrket vid en mindre fabrik som tillverkade jaktvapen. När andra världskriget bröt ut 1939 köptes den lilla jaktvapenfabriken upp av ett större företag och produktionen ställdes om för krigets behov.

Förman under kriget

Jaktvapnen ersattes nu av mausergevär och Renzo Prata fick allt större ansvar i den nya produktionen. Han avancerade till förman och var kvar på fabriken under krigsåren tills den tyska ledningen beslutade att evakuera fabriken till Sydtyrolen, undan de allierades bombningar. Vid evakueringen passade Renzo Prata på att lämna den och ansluta sig till de antifascistiska partisanerna i Alperna. Där blev han kvar till krigsslutet. Efter kriget lyckades Renzo Prata få tillbaka sitt gamla arbete som förman på fabriken. För att möta det civila samhällets efterfrågan ställdes nu tillverkningen om till lastbilsflak.

Kaos efter kriget

I den kaotiska situation som rådde i efterkrigstidens Italien, både ekonomiskt och politiskt, hade Renzo med hustrun Celestina och sönerna Luciano och Carlo stora svårigheter att klara det dagliga livet. Lönen ville aldrig räcka till och några ljusare framtidsutsikter var svåra att se. Tanken på att försöka skapa ett bättre liv i något annat land växte hos Renzo. Slumpen skulle nu öppna för möjligheten till ett tryggare liv.

Våren 1948 träffade Renzo en gammal bekant från vapenfabriken på centralstationen i Cremona. Zeli kunde berätta att han sökt arbete hos ett svenskt företag som rekryterade yrkesutbildade arbetare i Italien. Efter godkänt arbetsprov hade han fått anställning. Men Zeli hade i sista stund ångrat sig och ville inte resa. Istället erbjöd han Renzo sin plats och de bestämde sig för att höra sig för hos Atlas Diesel om det var möjligt.

Brist på yrkesarbetare

Det krävdes naturligtvis ett arbetsprov av Renzo också men så fort det var godkänt var anställningen klar. Det var ett tungt beslut att bestämma sig för att resa, Renzo oroades över att behöva lämna familjen och ge sig iväg ensam. Han bestämde sig för att pröva och sensommaren 1948 samlades de nyanställda italienska arbetarna i Milano för resan till Sverige och Atlas Diesel i Nacka. Anledningen till företagets försök att anställa italienska arbetare var en stor brist på yrkesutbildad arbetskraft i Sverige efter krigsslutet. Sverige hade undgått krigets förödelse och stod när freden kom med en industri som direkt kunde delta i återuppbyggandet av Europa.

Organiserad invandring

Staten och näringslivet sökte lösa problemet gemensamt och regeringen tillsatte redan 1946 en kommission som skulle undersöka möjligheterna att rekrytera utländsk arbetskraft. Man föreslog en organiserad invandring från kontinenten och förhandlingar inleddes med Ungern, Österrike och Italien.

Efter det första arbetsåret i Sverige kom Renzo Prata hem till Italien på semester i juli 1949. Han insåg möjligheterna i det nya landet och tillsammans med hustrun Celestina fattades beslutet att hela familjen skulle komma till Sverige. Planen var att stanna några år, skrapa ihop ett kapital och återvända till Italien för att starta någon verksamhet. Men familjen återvände aldrig till Italien. För Renzo och Celestina skulle tiden i Sverige bli resten av deras liv.

Barnen fick utbildning

Mödosamt och med hårt arbete togs stegen mot allt bättre ekonomiska förhållanden för familjen Prata. Med Celestinas arbete på Liljeholmens stearinfabrik förstärktes ekonomin. Under 1950-talet kunde man först skaffa sig en HSB-lägenhet i Finntorp och några år senare en ny Volkswagen. Men ännu viktigare var möjligheterna att ge barnen en bra utbildning. ”Det var främst för att ge mina barn utbildning som jag flyttade till Sverige” kommenterade Renzo sitt beslut i en tidningsintervju i samband med pensioneringen. Båda sönerna, Luciano och Carlo, utbildade sig till ingenjörer.

Renzo kom att bli Atlas Diesel, senare Altas Copco, trogen fram till sin pensionering i mitten av 1970-talet. Efter pensioneringen bodde Renzo Prata kvar i HSB-lägenheten i Nacka tillsammans med Celestina. Han avled 1985, vid 72 års ålder. Celestina dog 2001, 87 år gammal.