Sök
Till innehållet

Estrid

Estrid hette en av 1000-talets mäktigaste kvinnor i Täby- och Vallentunabygden. I trakten där omkring reste hon och hennes släktingar massor av runstenar. 1995 hittade arkeologer på Stockholms läns museum hennes grav.

De första runristarna

Vi känner till Estrid genom att hon nämns i sex runinskrifter. Dessutom upptäcktes hennes grav vid en arkeologisk undersökning 1995 och i graven låg några av hennes ägodelar. Estrid och hennes make Östen var bland de första som reste runstenar i Uppland. Estrids livstid kan genom runinskrifterna bestämmas till omkring år 1020-1080. Estrid tillhörde tidens högsta samhällsskikt, en av de hövdingasläkter som införde kristendomen i Sverige och som i praktiken styrde landet. Hon var farmor till en man vid namn Jarlabanke som reste ett stort antal runstenar och som skröt med att han ”ägde hela Täby” och ”ägde hela hundaret”. Familjen brukar kallas Jarlabankeätten.

For till Jerusalem

Estrid föddes på gården Snåttsta som ligger i nuvarande Vallentuna kommun. Sveriges förste kristne kung Olof Skötkonung började regera omkring 995 och hans drottning hette Estrid. Kanske döptes Estrid efter henne? När hon blev vuxen så giftes hon bort med Östen, en man som tillhörde en rik släkt i Såsta vid södra Vallentunasjön, i nuvarande Täby kommun.
Med Östen fick hon barnen Gag, Ingefast, Östen och Sven. Gag dog ung och Östen och Estrid reste sin första runsten efter honom. Senare dog Östen under en pilgrimsfärd till Jerusalem och Estrid reste två nya runstenar och byggde tillsammans med sina söner ett monument, en hög, efter honom. Högen är utsatt på 1700-talskartor men är numera bortschaktad.

Tre nya barn

Efter en tid gifte Estrid om sig med Ingvar i Harg, i nuvarande Sigtuna kommun. Ingvar tillhörde samma överklass som Estrid. Med honom fick hon tre söner. När också Ingvar dog återvände Estrid till Täbybygden och levde tillsammans med sina barn och barnbarn där. När hon dog så begravdes hon kant i kant med sin förste make Östens gravmonument vid Broby bro, samma plats där hon hade rest sin första runsten.

Graven finns vid Broby bro

Estrid begravdes i en kista, gjord av en urholkad stock, på kristet vis med huvudet i väster. Hennes skelett var välbevarat och en undersökning visade att hon på sin ålders höst blivit krum och fått inflammation i tänderna. Vid något tillfälle hade hon ramlat så olyckligt att hon brutit armen. Kristna personer begravdes i princip utan gravgåvor men i övergångsskedet till den nya religionens seder hände det ändå att de döda fick några föremål med sig i graven.

Skrin med silvermynt

I Estrids grav låg ett cirka 20 x 10 cm stort smyckeskrin, tillverkat i lind, med tillhörande nyckel. Inne i skrinet låg två silvermynt och tre vikter. Ett av mynten har gått att identifiera. Det hade präglats i Basel i nuvarande Schweiz någon gång mellan 1025 och 1040 e. Kr. I skrinet fanns också en liten silverring som använts för att stänga till en tygpåse med. Bredvid skrinet låg en kniv.

Tioårig pojke

Intill Estrids grav påträffades en barngrav. I den fanns bland annat en kniv, ett bältesspänne av brons och bitar av två mynt. Ett tyskt mynt präglat för Otto III som regerade mellan 983 och 1002 e. Kr. och ett mynt präglat för Knut den store i England mellan 1029 och 1035 e. Kr. Skelettet har bestämts som en pojke i tioårsåldern och har tolkats som Estrids först avlidne son Gag. Att gravar från denna tid går att identifiera med till namnet kända personer är mycket ovanligt. Men tack vare den information som finns på runstenarna i närheten, som är samtida, går det att göra i Estrids och Gags fall.

Byggde kyrka

Inte så långt efter Estrids död byggdes Täbys första kyrka, antagligen en träkyrka, på platsen där den nuvarande medeltidskyrkan står. Detta är mark som tillhörde Jarlabankeättens huvudgård. I samband med kyrkobygget började släkten säkert att begrava sina döda på kyrkogården. Östens hög och runstenarna vid Broby bro kom att stå kvar som minnesmärken över en allt mer avlägsen tid.